Visar inlägg med etikett Grevinnan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Grevinnan. Visa alla inlägg

onsdag 27 juni 2012

Feministgalningarna slår till igen

Män blir gladare av att diska, påstår Dagens Nyheter idag. Vansinne såklart, en man har många och tunga skyldigheter mot sin familj, men att diska är inte en av dem.

Därmed inte sagt att kvinnorna bör ägna sin tid åt att diska heller, i synnerhet inte då barnpassningen tar så stor del av deras tid. Själv skulle jag aldrig få för mig att förnedra Grevinnan till att utföra en så mundan syssla som att diska familjeporslinet med ätten Grijshufvuds vapensköld på. Tvärtom är jag en modern, progressiv och omtänksam man, som alltid förespråkat kvinnans frigörelse från de tidskrävande kökssysslorna.

Därför har jag sedan länge en kökspiga anställd som får ta hand om diskandet, frukostserveringen och andra sysslor till vilka Grevinnans dyrbara tid ej räcker till. Med det upplysta RUT-avdraget kan även fotfolket börja unna sig denna sortens lyx. År 2012 har vi män inte längre kvar några ursäkter till att inte börja ta väl hand om vårt kvinnofolk!
DN

söndag 24 juni 2012

Alla behöver en Medelhavsvilla

Hade en pratstund med Mäklarens son över cigarr och cognac häromdagen, under det nationalromatiska midsommarfirandet hemma hos Bankmannen. Han berättade hur hans fader Mäklaren just nu håller på att avsluta ett köp i Spanien. Går allting bara väl är Mäklarens son snart stolt ägare till en alldeles nybyggd strandvilla i i södra Spanien.

Själv har jag ju min villa på Rivieran och är för egen del inte så värst intresserad av någon sommarvilla i Spanien, men för en fattig Handelsstudent som Mäklarens son är en villa i Spanien det perfekta alternativet. Det rapporteras ju så deprimerande om krisen därnere, men man får inte glömma att den också är en möjlighet. Huspriserna är ytterst förmånliga idag!

Mäklaren har också förklarat att även om läget ser mörkt ut idag, så har fastighetsbranschen framtiden för sig - folk måste ju alltid ha någonstans att bo! Får klimatfundamentalisterna rätt i sina förutsägelser om att det blir regnigare i Sverige framöver kommer dessutom behovet av villor i soliga länder att öka exponetiellt. Mäklaren gick till och med så långt som att förutspå att det är fastighetsbranschen som kommer att lyfta Europa ur den ekonomiska kris som förlamar vår kontinent idag, med krismöten som avlöser varandra!

Får han rätt utnyttjar i så fall inte bara Mäklarens son dagens låga prisnivåer för att göra en god affär, utan han gör också en hjältemodig insats för att återställa vår kontinents ekonomiska kompass. Med dagens prisnivåer kan även samhällets mindre bemedlade få denna möjlighet - när regnet öser ned över Fäderneslandet tar man helt enkelt bara flyget ned till solskenet vid strandvillan!

Jag tror att Mäklarens son kommer att stortrivas med sin spanska villa. Känner jag honom rätt så kommer han ägna dagarna åt poolpartyn med stiliga damer och sådant där colombianskt luktsnus han är så förtjust i. Jag hoppas bara att han inte trivs så bra att han inte hinner komma och besöker mig och Grevinnan på Rivieran en weekend eller två. Vi brukar alltid tycka det är så trevligt när den käcke gossen kommer på besök.
DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SR

torsdag 7 juni 2012

Så undviker du bisfenolen

Bra mat måste få kosta sade alltid min kloka moder, den framlidna Grevinnan. Själv har jag alltid levt och ätit efter detta motto, och jag försäkrar mig alltid om att till exempel den gåslever och kobebiff jag äter håller högsta kvalitet. Tyvärr är detta inte ett budskap som har nått ut i breda samhällslager, och i synnerhet inte bland de lägre skikten av populasen.

Vi har ju länge fått höra om problemen med sockersjuka och övervikt som kommer i spåren av arbetarklassens förkärlek för dålig snabbmat, och i dagarna uppmärksammade mig min gode vän Diplomaten på ett nytt fenomen som diskuteras livligt nuförtiden, nämligen den så kallade bisfenolen. Detta är för den oinsatte en kemisk partikel som till exempel finns i konserver, och som nu påstås vara skadlig för hälsan.

Personligen förhåller jag mig alltid misstänksam till den här sortens alarmistisk matjournalistik. Våra fina mat- och kemiföretag anstränger sig självfallet till det yttersta att endast leverera säkra produkter till sina kunder - allt annat vore såklart att såga av den gren de själva sitter på. De allmänt spridda konspirationsteorierna om att de skulle leverera produkter som inte är ordentligt testade förefaller mig därför ytterst osannolika, så som konspirationsteorier nästan alltid är.

För den som vill vara på den säkra sidan finns hur som helst endast en sak att göra, och det är att följa det råd min moder, den framlidna Grevinnan, en gång gav - låt maten få kosta! På så sätt försäkrar du dig inte bara att din hummer, gåslever och ryska kaviar är ofarlig, utan också att den blir till en kulinarisk höjdpunkt!

DN, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, Exp, AB1, AB2

onsdag 6 juni 2012

Vi firar som karoliner hemma hos Friherren

Idag är det den svenska nationaldagen, i sanning en dag att fira! Redan som liten lärde mig min fader, den framlidne Greven, vikten av fosterlandskärlek. Jag har i min tur fört denna ädla tradition vidare till mina barn och barnbarn, och kommer därför självfallet föregå med gott exempel genom att fira ordentligt idag.

Förr om åren brukade jag patriotiskt fira dagen på Skansen. Dessvärre har detta firande för varje år blivit alltmer urvattnat och vulgariserat, och i år har firandet nått någon sorts lågvattenmärke med uppträdanden av moderna schlagerartister, TV-personligheter och burleskartister. Under sådana omständigheter finner jag evenemanget min närvaro ovärdig, men jag lider med Konungen som förväntas genomlida allt detta med ett leende på läpparna.

Istället så firar jag med Mäklarens son, Friherren, Diplomten och Advokaten. Vi har samlats hemma hos Friherren, stilfullt klädda i handsydda karolinuniformer. Advokaten mumlade syrligt om hur min nyinköpta Jaeger-LeCoultre ej var en tidstypisk accessoar för en karolin, men jag tror bara han är avundsjuk. Jag, Friherren och Diplomaten kom nämligen gemensamt fram till att det vore olämpligt om Mäklarens son som är ung och Bankmannen som ej är adlig fick bära officersuniformer. Mäklarens son som är en väldigt klok gosse såg med en gång det rimliga i detta, men Advokaten har osportsligt knorrat från och till.

En utsökt buffé med läkerheter som gåslever, hummer, rysk kaviar, löjrom, kobebiff och givetvis ett generöst utbud av cognac hors d'âge står uppdukat. Efter maten har Mäklarens son övertalat mig att recitera patriotiska pärlor av Verner von Heidenstam. Efter många år som gift tror jag mig känna Grevinnan så väl att jag misstänker att detta kommer få henne att fälla en tår eller två, där hon står i sin traditionella dalkulladräkt. Sedan samlas vi karlar för oss själva och diskuterar nya bonusupplägg och utbyter minnen från våra glada ungdomsdagar på Sigtuna.

Till min glädje ser jag att en del patriotiska traditioner av den gamla skolan ännu lever kvar. Sveriges egentlige kronarvinge, prins Carl Philip, har idag delat ut medaljer till svenska krigsveteraner. Att det, förutom oss själva i våra kostymer, ännu finns tappra svenskar som får arvet från karolinernas tid att leva vidare är en nyhet som värmer en Greves hjärta så här på Fosterlandets egen dag.

DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, AB, GP1, GP2, GP3, SR

måndag 4 juni 2012

Krisen är goda nyheter för den historieintresserade turisten

Den ekonomiska krisen är på många sätt en rent psykologiskt historia. Vad som driver upp räntorna är farhågor om att bankernas tillgångar inte räcker till för att täcka deras åtaganden. Någonting som i själva verket alltid har varit sant, men någonting som också först blir ett problem då populasen i stort börjar uppmärksamma fenomenet.

Det finns dock ingen anledning till oro över att finanstopparnas tillgångar skulle raderas vid en bankkollaps, och därmed äventyra tillgången på riskkapital. Vi inom finansen har för länge sedan genomskådat banksystemets osäkerhet. Vi placerar ej längre själva vårt kapital i bankaktier och hoppas att värdet på dessa skall stiga, utan ser istället till att vi blir belönade genom sinnrika bonussystem. Dessa pengar placerar vi därefter i fasta tillgångar som guld, råvarufyndigheter eller statspapper i säkra länder som exempelvis Schweiz.

Den psykologiska oron får dock ett flertal reella resultat, som till exempel att det blir allt förmånligare att turista i krisländerna. Själv är jag ju van vid hög standard på såväl flygtransport, boende, mat och andra nöjen som till exempel golf, men det faktum att jag är van vid höga standarder är inte samma sak som att jag är beredd att betala mer än vad som är nödvändigt.

Min framlidne fader Greven påpekade alltid att det är viktigt att aldrig betala för mycket. Accelererande priser, påpekade den framlidne Greven, kan skämma bort turistländernas hospitalitetsentreprenörer med plötsliga inkomster på en nivå de ej är vana vid, med klassosäkerhet, vulgärkonsumtion och förödande social oro som följd. Därför är det med stor glädje jag har följt prisutvecklingen på rekreationsturism i länderna kring Medelhavet.

Utvecklingen i Grekland har varit särskilt gynnsam, särskilt då de grekiska olivbönderna nu sent omsider har insett att deras plats är i jordbruket, snarare än på lyxrestauranger, exklusiva stränder och golfbanor. Detta har gynnsamt bidragit till att pressa priserna nedåt, vilket jag och Grevinnan inte varit sena att utnyttja!

Vi har vid ett flertal weekends tagit med oss barnbarnen på flyget ned till Grekland, och som den historiekännare jag är så har jag berättat för barnbarnen om tvillingarna Romulus och Venus, om Hannibal och hans mammutar och andra viktiga skeenden från den rika hellenistiska historien.

Nu väntar jag ivrigt på att utvecklingen i Spanien skall ta en liknande vändning. Jag har ofta berättat för barnbarnen om hur Franco slog ned det vänsterradikala revolutionsförsöket på 30-talet, men det skulle vara lärorikt för dem att se platserna för de stora slagen med egna ögon.

SR, DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3

lördag 4 februari 2012

Förtalet av Apple börjar bli löjligt

Applefientliga artiklar börjar bli ett allt vanligare fenomen i media. Efter en våg av personangrepp mot Steve Jobs, företagets framlidne ledare, så har man ny bytt fokus. Man väljer nu att sprida ogrundade rykten om att arbetarna hos företagets underleverantörer skulle behandlas dåligt!

Jag äger själv en sån här liten käck iPhone-manick, även om Mäklarens son brukar kalla den för min pimpPhone eftersom det är en modifierad variant med diamantinlägg som Grevinnan köpte till mig i Dubai. Den fungerar alldeles utmärkt, det går till och med att blogga på den. Och som min fader, den framlidne Greven alltid brukade säga, ett väl utfört arbete är ett kvitto på att arbetarna är nöjda och sluppit bli störda i sitt förvärv av rabulistiska fackliga agitatorer. Av detta kan jag inte dra någon annan slutsats att de kinesiska arbetarna trivs lika utmärkt på sina jobb!

Att journalisterna inte förstår att Kina är ett tillväxtland, som valt att inte infört de socialistiska regleringar av arbetsmarknaden som så länge har förlamat det svenska arbetslivet, är knappast Apples problem. Så småningom, när marknaden, tillväxten och den osynliga handen har låtit sin magi flöda över det kinesiska näringslivet några årtionden till så kommer kanske även de kinesiska flitiga arbetarna kunna åtnjuta förmåner som demokrati, yttrandefrihet och betald semester. Under tiden så är det dock av högsta vikt att de välmenande men naiva världsförbättrarnas iver inte tillåts att stå i vägen för den kinesiska utvecklingen. Ett sådant ansvarslöst agerande kan utlösa en djup global recession.

SvD, E24, E24

lördag 14 januari 2012

Ouijabordet förutspådde katastrofen?

Gårdagens seans blev en succé! Jag själv, Friherren, Avokaten och Diplomaten samlades i salongen med endast ett ouijabord, en låda cigarrer och några flaskor cognac som sällskap. Vi var alla överens om att detta var en sysselsättning som krävde starka nerver, så Grevinnan bjöd in Friherinnan, Advokatskan och Diplomatskan till matsalen för ett föredrag om sitt välgörenhetsarbete över en flaska dessertvin istället.

Ouijabordets svar verkade aningen vaga vid tidpunkten i fråga, men ett av de första budskapen var CN0GC, vilket jag tolkade som ett tydlig uppmaning från andevärlden om att en generös påfyllning av våra cognacsglas var på sin plats. Därefter gav oss ouijabordet vid ett flertal tillfällen budskap på ett maritimt tema, så som VTN, MS och LXYKRS. Bland dessa smög sig också ett flertal andra budskap in som vi vid tillfället i fråga inte kunde tolka, som till exempel TNIC, ANDRIA och XERGHJHQ.

Vi förstod inte mycket av detta vid tidpunkten i fråga, så efter någon timme packade vi ned ouijabordet och samlades i biljardrummet istället. Diplomaten vann överlägset, men jag själv kom på en god tredjeplats och hade antagligen vunnit om det inte vore för att jag hade oturen att få en dålig kö.

När jag idag läser om hur en lyxkryssare gått på grund i Italien blir det emellertid uppenbart vad det egentligen var som skedde igår. Andarna försökte varna oss för vad som komma skulle, och budskapen TNIC och ANDRIA var såklart syftningar på Titanic och Andrea Doria, andra lyxfartyg som råkat i sjönöd. Tyvärr så förstod vi inte detta igår och kunde därför inte varna kaptenen i tid.

I dessa moderna tider glömmer vi ofta bort vilken källa till visdom de mer ockulta vetenskaperna är, och jag kan inte låta bli att undra om inte många katastrofer hade kunnat undvikas om vi, likt polisen kostade på oss att vara lite mer öppensinnade. Vem vet, kanske till och med forskarna på CERN skulle kunna ta hjälp av andevärlden i sitt sökande efter Higgs-brosomen?

SvD 1, 2, 3, 4
DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
AB
SVT 1, 2, 3, 4
SR 1, 2, 3

fredag 13 januari 2012

Seanser och överklassafari

Gårdagens spännande diskussion om hur polisen anlitar sierskor fick mig att tänka på hur min salige farfar Greven och Advokatens farfar den salige Advokaten brukade hålla seanser här hemma. Efter att jag hade skrivit om detta kunde jag inte låta bli att skicka upp min butler på vinden för att hämta ned den framlidne Grevens ouijabord, och efter att han hade dammat av det och överlämnat det till mig satt jag länge och tittade drömskt framför mig. Jag kunde inte sluta tänka på hur ouijabordet en gång hjälpte min farfar att hitta den framlidna Grevinnans försvunna diamantring.

Efter en stund så kunde jag inte hålla mig längre utan bad min butler att telefonera Friherren, Avokaten, Diplomaten och Revisorn och bjuda in dem till seans här i salongen i kväll. Till min glädje tackade alla ja utom Revisorn, som tydligen hade fått en ny spännande ekonomibok av Revisorskan som han ville ägna kvällen åt att fördjupa sig i. Jag har tagit fram mina finaste cigarrer och låtit inhandla rökelse och en extra fin cognac, för att rama in kvällens spännande tilldragelse i en angenäm och gemytlig klärvoajant atmosfär. Att det är fredagen den trettonde skadar förstås inte heller! Jag lovar återkomma om resultatet, med lite tur kanske andarna hjälper oss hitta Grevinnans försvunna minkpäls eller min framlidne fader Grevens cigarrgiljotin i silver, som jag har letat efter i flera år nu.

För övrigt så såg jag igår från droskan på väg såväl till som från Advokaten hur ovanligt många taffligt klädda människor rörde sig i områden där de definitivt inte hörde hemma. Jag tänkte att det kanske handlade om hantverkare som skulle reparera någons jacuzzi eller liknande och reflekterade sedan inte mer över saken. Mina tankar var förstås vid tidpunkten i fråga därtill alltför upptagna med alla besvär som uppkomlingen von Wolffhaupt hade åsamkat mig med sina absurda anklagelser om insideraffärer.

Friherren uppmärksannade mig emellertid över dagens lunch med cigarr och champagne på att sanningen var något mycket obehagligare än så. De många blåjeansklädda personerna utan känsla för stils närvaro visade sig bero på ett nytt och vulgärt fenomen, som tydligen kallas för "överklassafari". Socialistiska elektriker och andra fackanslutna flockas nu tydligen till stadens mer exklusiva adresser i drivor, för att titta in genom sina arbetsgivares fönster och skapa dålig stämning och otrygghet bland våra kvinnor och barn.

Jag kan mycket väl tänka mig att kommunisternas ledare, den här nye gossen Sjöstedt, ägnade en del av den kongress som kommunisterna nyligen höll till att uppmuntra sina revolutionära anhängare till dåligt beteende av detta slag. När den ekonomiska krisen nu åsamkar så många svenska företagare miljardförluster ser Sjöstedt sin chans att bedriga psykologisk krigsföring mot de till synes försvagade företrädarna för det svenska näringslivet.

När därtill den moraliska kris som utspelar sig parallellt med den ekonomiska nu även börjar försvaga det tidigare så värdekonservativa föredömet kristdemokraterna (även om eldsjälar som Sacrédeus fortfarande håller fanan högt) hoppas Sjöstedt komma undan med detta demoraliserande prickskytte mot de svenska arbetsgivarna, men skrattar bäst som skrattar sist! När jag skummade igenom tidningsrubrikerna på min käcka lilla iPhone-manick tidigare idag erfor jag att fenomenet i fråga nu är polisanmält! Med lite tur får Sjöstedts förtrupper inom kort skaka galler och vi som bor här kommer återigen kunna känna oss säkra på våra egna gator.

Landsortstidningsreportern Juholt är ju för övrigt ett utmärkt exempel på varför man skall hålla sig till sina egna, snarare att haka på dagsflugor som klassresor och överklassafari. Juholt gjorde säkert ett bra jobb med att rapportera om bortsprungna katter i Oskarshamnsbladet, men se hur det har gått för honom nu när han har kommit till den stora världen och fått tillgång till pengar.

På samma sätt har eliterna inget bland vanliga människor att göra. Vilka är vi att bestämma över hur till exempel deras simpla men folkliga innebandyturneringar skall organiseras? Min fader den framlidne Greven sade alltid att man skall tala med bönder på bönders vis, och när nu kultureliten från sina långa elfenbenshorn vill tala om för allmogen hur deras enkla men uppenbarligen uppskattade folknöjen skall organiseras så är detta precis vad man då inte gör!

söndag 8 januari 2012

Idrottsföräldrarna förtjänar vårt stöd

Jag var precis över hos Advokaten för att gå igenom några detaljer kring Caymanöarnas beskattningsbestämmelser. Efter några timmars mycket givande arbete med siffrorna - den här ockraren till landsortsekonom Anders Borg får räkna med att sätta skrattet i halsen! - så belönade vi oss själva med varsitt glas årgångschampagne och en rejäl cigarr, och slappnade av med att minnas de glada dagarna på Sigtuna i vår vilda ungdom.

På Sigtuna fick vi såväl leva ut vårt stora intresse för gentlemannasporter som lära oss disciplin, och denna fostran bidrog oss till att göra oss till de framgångsrika män vi är idag. Detta framgångsrecept tegs dock ihjäl när drevet mot Lundsberg pågick som värst, istället fokuserade media på ett fåtal negativa incidenter och blåste upp dem till löjeväckande stora dimensioner. Att media inte har lärt sig någonting av detta illustreras av hur vänstermedia idag går nu till attack mot en fader, som bestraffade sin son med att låta honom promenera hem efter att ha svikit sina lagkramrater under en innebandyturnering.

Den här sortens artiklar är typiska för dagens flumpedagogiska Sverige. Fadern ville naturligvis endast sin sons bästa, och gjorde allt som stod i sin makt för att ge sonen en bra uppfostran. Som en god fader ville han förbereda sin son för det hårda livet utanför barndomsvillans trygga väggar, så att denne fick möjligheten till ett framgångsrikt liv. Hur, frågar jag mig, skulle vi annars kunna få fram toppidrottsmän som kan försvara rikets fana och ära? Tror någon att den Svenska triumfen i junior-VM hade varit möjlig utan hård träning och engagerade föräldrar?

Därtill är det såklart varje barns skyldighet att göra sina föräldrar stolta. Föräldrarna har inte bara satt barnet till världen, de har också såväl fostrat det som investerat avsevärda belopp i dess uppväxt.

Läser för övrigt om en skrämmande utveckling där leopardattackerna nu ökar kraftigt i världen. Här i Sverige har vi ju såklart inga leoparder, om man inte räknar Grevinnans pälsar förstås, men vi kan ändå få en liknande utveckling tack vare de vargar som med myndigheternas beskydd härjar fritt i landet. När Jägarnas Riksförbund nu så modigt föreslår att vargen skall utrotas i Sverige gör de oss alla en stor tjänst. Tyvärr lär som vanligt deras förslag bemötas av miljöfundamentalisternas kompakta motstånd, och därefter kommer debatten effektivt att tystas i den politiska korrekthetens namn.

fredag 6 januari 2012

Vi låter oss inte skrämmas av kommunismen!

Jag har i sann gentlemannaanda tillbringat förmiddagen med att spela tennis tillsammans med Revisorn. Vi finner båda stort nöje i att i sann sportsligt anda utöva denna klassiska sport mot varandra, men tyvärr "förlorade" jag efter att ännu en gång ha råkat ut för defekt utrustning. Ett högt pris är tyvärr ingen garanti för ett välbalanserat racket nu för tiden, och tack vare detta problem har jag tvingats genomlida den ena förnedrande "förlusten" efter den andra.

Efter matchen så satte jag på min lilla käcka iPhone-manick med diamantinlägg som Grevinnan köpte till mig i Dubai, och skummade igenom nyhetsflödet. Den här gossen Sjöstedt har tydligen blivit vald till kommunisternas partiledare nu, och jag börjar undra om jag kanske inte tog ut glädjen i förskott när jag skålade i cognac för tågkonduktören Ohlys avgång igår.

Sjöstedt verkar vara ännu en farlig motståndare till det svenska näringslivet. Att han är en rabiat EU-motståndare har inte hindrat honom från att i flera år jobba för EU med alla de löneförmåner detta innebär. Han vill också förbjuda friskolorna från att ta ut vinster(!) och har uppenbarligen inte funderat över vem som skulle vilja bedriva skolverksamhet under så ofördelaktiga omständigheter.

Därtill är han inte bara en klimatfundamentalist som vill minska kolmonoxidutsläppen, utan har också kokat ihop någon förvirrad teori om att dessa utsläpp hör samman med "internationell solidaritet och rättvisa". Utifrån denna förvirrade tes argumenterar han sedan för att järnvägen skall byggas ut, trots att den idag så tydligt visat sig vara en teknisk återvändsgränd.

"Han kan skrämma skiten ur borgarna" sades tydligen på kommunistkongressen, vilket säkerligen var ett tungt vägande skäl till att han valdes. Vi låter oss dock inte skrämmas! Tror ett gäng rabulister, anarkister och uppviglare att de kan hota den svenska överklassens ställning så har de allvarligt underskattat vår makt! I värsta fall flyttar jag helt enkelt till villan på Rivieran, och tar mina pengar med mig. Därefter kan ju herr Sjöstedt försöka beskatta dem bäst han vill.

lördag 31 december 2011

Vi firar nyår i Thailand och hjälper burmeserna

Efter julens alla festligheter bestämde jag och Grevinnan oss för att det vore skönt med lite miljöombyte, inte minst för att komma bort från den svenska avundsjukan, hetsen mot kungahuset och den vänstervridna nyhetsrapporteringen ett tag. Vi funderade först på att åka till villan i Saint-Tropez, men även Rivieran är lite kylig den här tiden på året och det visade sig lättare sagt än gjort att att kalla in den lokalanställda personalen med så kort varsel - de franska fackföreningarna är ju om möjligt ännu värre än de svenska - och vi ville inte behöva riskera att Grevinnan skulle behöva laga till nyårsmaten själv.

Istället beslöt vi oss för att fira nyår i vår lilla thailändska bungalow. Den är på bara tvåhundra kvadratmeter, men det gör egentligen ingenting eftersom man ändå tillbringar så mycket tid utomhus. Att kalla in personalen med kort varsel var heller inga problem, våra driftiga lokalanställda burmeser har både städat, gjort i ordning poolen och lagat till en praktfull nyårsmåltid på nolltid. På så sätt skapar vi arbetstillfällen i tredje världen och hjälper folket här nere att bygga upp sin ekonomi, någonting som socialisterna borde ha i åtanke istället för att klaga på ökande klyftor i samhället. Vem vet, en dag kanske burmeserna kan få råd med en egen bungalow där de blir betjänade av sin egen personal!

Mäklarens son med flickvän följde med oss hit, när han anförtrodde mig hur less han var på solarier så slog det mig att vad han behövde nog var lite riktig sol och jag erbjöd honom direkt att följa med. Vi har gått flera rundor på golfbanan ihop, samtidigt som Grevinnan och hans flickvän instruerade personalen. Nu är han iväg på något beach party och själv sitter jag bekvämt tillbakalutad i en solstol vid poolkanten, och läppjar på ett glas cognac och nyårsbloggar från min käcka lilla e-Phone-manick.

onsdag 28 december 2011

Grevens jul - och ett besök i Diplomatens man cave

Årets julfirande i det grevliga residenset var kanske det bästa någonsin. Julklapparna flödade och särskilt barnbarnen blev överförtjusta i alla sina nya leksaker. Grevinnan, som har en klockren känsla för stil, såg till att barnbarnen fick varsin ny garderob med Henri Lloyd-kläder, och både jag och grevinnan fällde en tår eller två när vi fick se dem i sina nya yachting-kostymer.

För min egen del uppskattade jag särskilt mitt nya Rolex-ur som jag fick av Grevinnan, och såklart det exemplar av Caremaspelet som Friherren så generöst gav mig. Jag har ägnat stora delar av julhelgen med att spela det med barnbarnen, samtidigt som jag instruerade dem i hur en modern marknadsekonomi fungerar. Att jag själv vann varenda gång blir en nyttig lektion för dem i hur det gäller att ligga på topp, när man är en spelare på marknaden.

På annandagen var jag på besök hos Diplomaten, och han visade mig den man cave som han har låtit inreda i källaren. Han hade inrett det som en klassisk brittisk herrklubb, med ekpaneler på väggarna och med biljardbord och en bar fulladad med 60-årig whisky, och jag blev djupt imponerad. Jag tror jag skall sätta Arkitekten och Byggmästaren på att ordna till något liknande här hemma.

Det är också med glädje jag har följt utvecklingen kring kungahuset, inte nog med att Kronprinsessan nu väntar barn, Konungen har också blivit helt frikänd från alla anklagelser och kritiska röster höjs nu för att ändra förtalslagen. Kungen har dessvärre i år inte tid att komma på Bankmannens traditionsenliga nyårsfest, men jag skickade honom några flaskor exklusiv cognac för att förgylla hans tillvaro såhär i juletider. Med lite tur kan en flaska exklusiv hors d'âge få honom att för några ögonblick glömma alla obehagligheter från detta hans annus horribilis!

I övrigt så noterar jag på finansområdet hur våra fina banker nu sänker boräntorna ännu en gång, och därmed en gång för alla överbevisar alla dessa bonunshetsare som påstår att bankerna vara vill sko sig på sina kunder. Därtill ökar nu klyftorna i Sverige, vilket är ett ekonomiskt sundhetstecken och ett bevis för att årtionden av socialistisk politik nu börjar gå mot sitt slut, om än i snigeltakt på grund av Reinfeldts och Borgs feghet och kollektivavtalskramande. Den socialistiska oppositionen med landsortstidningsreporten Juholt i spetsen sägs däremot å sin sida vara oförmögna att hantera öppna partiledarval, vilket kanske förklarar hur såväl landsortstidningsreportern Juholt som den här chokladkonfektskvinnan Sahlin lyckades bli valda.

fredag 23 december 2011

Prinsen tar hand om nötterna

Prins Carl Philip - Sveriges rättmätige arvfurste - har i dagarna tagit examen och blivit legitimerad lantmästare. Prinsen uppges särskilt ha inriktad sig på nötproduktion, för att kunna sköta driften av Konungens avel av prisbelönta nötboskap på Stenhammars slott. Det är driftigt av Prinsen att på detta sätt välja en utbildning som kommer hela kungahuset till del, på så sätt kan han göra en insats för familjen trots att den extremistiska jämställdhetspolitiken har berövat honom på sin framtida roll som statschef. Och för att skoja till det lite, kunskap i nöthantering kan ju komma väl till pass i dessa tider då de republikanska skandaljournalisterna ständigt hetsar mot hans store fader.

Nötter är ju annars populära såhär i juletider, och tidningarna är så att säga fulla av julklappar idag. Advokatens kollega Guy Lofalk kommer belönas med 51 välförtjänta miljoner för sitt hårda arbete för att rädda Saab, en nätt liten summa som säkert kommer väl till pass i julfirandet. De svenska låntagarna får sig också en julklapp, då de så förtalade bankerna går ut med en massiv räntesänkning och en gång för alla bevisar att de visst inte skor sig på sina kunders bekostnad. Till och med den lömska klimatlobbyn får sig en julklapp till skänks, då nya grödor nu visar sig kunna sänka kolmonoxidhalten i atmosfären till förindustriella nivåer, vilket torde stilla deras närmast vidskepliga oro för klimatförändringar.

Då jag och Grevinnan de närmaste dagarna kommer jag vara upptagen med familjen, och kanske inte kommer hinna uppdatera min blogg, så vill jag passa på likt den sympatiske varuhusdirektören Tyko Jonsson faderligt önska alla mina trogna läsare en synnerligen god jul! Några extra medkännande julhälsningar skickar jag till landers riskkapitalister, särskilt de på Carema, som har fått utstå så mycket orättvist spott och spe det här året.

torsdag 22 december 2011

Fredslobbyn ger Nordkorea sitt indirekta stöd

Så här två dagar före julafton är alla julklappar nu inköpta, och jag kan med gott samvete säga att jag osjälviskt och trots finanskrisen gjort mitt för att slå ännu ett försäljningsrekord i julhandeln! Körsnären budade precis hit den sista julklappen, en minkpäls till Grevinnan. Det har blivit en tradition att hon får en ny varje jul, men sparsam som hon är så slänger hon vanligtvis inte sina gamla, utan brukar behålla dem några år för att ha att variera med. När de blivit tre år gamla så brukar hon i regel skänka dem till välgörenhet, hon är en kvinna av börd vars föräldrar föredömligt uppfostrade henne till att inte slösa!

Själv har jag önskat mig ett nytt Rolex-ur och jag tror det finns en ganska bra chans att även jag skall bli nöjd när tomten kommer. En riktigt hård klapp med ett elegant schweiziskt armbandsur till familjens överhuvud har nämligen också blivit något av en tradition här hemma. Efter allt detta julstök känns det nu bra att med gott samvete kunna koppla av framför brasan med en Armagnac hors d'âge - en tidig julklapp från min gode vän Diplomaten - och skumma igenom dagens händelser på min käcka lilla e-Phone-manick. Som den samtidsintresserade man jag är så jag kan som vanligt inte låta bli att ge min analys av dagens händelser.

Att det osäkra läget i Nordkorea skrämmer det upplysta Sydkorea förvånar till exempel knappast någon. Sydkorea är ett blomstrande samhälle, med ett högutvecklat näringsliv och en arbetsmoral och lojalitet mot arbetsplatserna som får de svenska arbetsgivarna att sucka av avund, när de tvingas betala för semestervecka efter semestervecka.

Att världen idag har blivit en plats där - på grund av FN-kramares, vapenvägrares och naiva fredsivrare som Svenska freds lömska lobbyverksamhet - vapenhandel ständigt misstänkliggörs är därför djupt olyckligt. Sydkoreanerna måste kunna försvara sig mot Lars Ohlys partivänner i nord, likväl har de av pacifistlobbyn framhetsade exportlagarna nu orsakat att ett välbehövligt tillskott av missiler till Sydkorea fastnat i den finska tullen. Hur hade det gått i andra världskriget om leveranserna av de vapen som skulle stoppa Hitler hade blivit försenade på detta vis?

Detta kan också vara värt att ha i åtanke när man bedömer den etiopiska domen mot de två svenska vänsterjournalisterna. Etiopien har ett krig att utkämpa och en oljeindustri som måste försvaras, inte bara mot terrorister utan även mot klimatlobbyn och de marknadsfientliga krafterna.

tisdag 20 december 2011

Vänstern och miljölobbyn överbevisade - igen

Jag sitter här framför öppna spisen med ett glas cognac och Grevinnans prisbelönta pudel som sällskap, och filosoferar lite över de stora frågorna.

Man hör ju ofta att mänsklighetens framtid skulle vara i fara. Att kolmonoxidutsläppen orsakar global uppvärmning har man ju ofta hört, och den tillväxtfientliga miljölobbyn försitter aldrig ett tillfälle att påstå att det skulle behövas flera jordklot för att vi skall fortsätta leva som vi gör. Men Climate Gate bevisade ju en gång för alla hur larmrapporterna om global uppvärmning var en bluff, och att det skulle behövas flera jordklot förstår jag inte riktigt hur man kan komma fram till. Vi lever ju på bara ett, och här klarar vi ju oss bra, särskilt idag i frihandelns tidevarv. Teknikutvecklingen har möjliggjort att allt fler inte bara kan äta sig mätta, utan också fått elektricitet och rinnande vatten.

Men säg aldrig att Greve Grijshufvud är den som är den! Antag att vi behöver fler jordklot för att upprätthålla vår levnadsstandard! Nåväl, varsågod, nu har astronomerna funnit inte bara ett till jordklot utan två!

Jag kan föreställa mig hur min sonson en dag kommer att sitta här i samma läderfåtölj som jag sitter i nu, och precis som jag uppdaterar sin blogg på sin e-Phone-manick framför brasan. I denna framtid finns det kanske inte längre någon brasiliansk regnskogsved han kan elda, för med en ökande befolkning kommer ju trots allt behovet av att frigöra mer brasiliansk jordbruksmark att öka kraftigt. Det spelar ingen roll, han kommer kanske kunna importera ved från Friherrens sonsons mahognyplantager på planeten Kepler-20f! Det får tanken att svindla, eller hur?!

Nä, nu har jag inte tid att sitta här och filosofera längre, jag skall över till Advokaten en sväng för skatteplanering och ett glas portvin.

SvD

tisdag 13 december 2011

På Sigtuna lärde oss husmor vikten av god kost

Julen närmar sig med stormsteg. Jag bestämde mig idag för att jag var värd en tidig julklapp i form av en ny Rolex, efter allt hårt slit på den finansmarknad som varit så instabil i spåren av den eurokris som av alla onödiga statliga regleringar av marknaden orsakat. Till Grevinnan funderar jag på ett halsband med äkta Sierra Leonediamanter. Till Mäklarens son som är en fattig student utan egen inkomst har jag bestämt mig för att köpa en exklusiv champagnesamling.

Maten är ju också ett viktigt inslag i julfirandet. På Sigtuna brukade husmor alltid betona vikten av att äta ordentligt. "Om unge Greven skall kunna memorera alla Milton Friedmans teser och utveckla en riktigt fin swing på golfbanan kräver kroppen energi" brukade hon alltid säga. Eftersom husmor var en mycket klok kvinna så har jag allt sedan Sigtunatiden försökt leva enligt hennes råd. Jag äter bara den finaste hummer och oxfilé och jag dricker bara vin, champagne och cognac av de mest exklusiva av årgångar.

Det är därför jag blir så oroad när kommunpolitiker - även från Högern(!) - på värsta miljöpartistmanér nu uppmanar till bojkott av köttindustrin en dag i veckan. Utan en bit hummer, ox- eller fläskfilé riskerar barnen att drabbas av bristsjukdomar i de åldrar då deras kroppar som bäst behöver en balanserad kost. En hel generation kan på detta sätt drabbas av men för livet!

Det hela handlar såklart om att snåla på våra barn, en skandal långt mycket värre än de påstådda oegentligheterna på Carema. För att få denna samvetslösa besparing att istället framstå som något bra så spelar de föga oväntat ut klimatkortet.

Samtidigt gör Kanade å sin nu det enda rätta och hoppar av Kyotoprotokollet. De kanadensiska barnen kommer inte behöva oroa sig för att i kvasivetenskapen och vänsterextrema miljörörelsers namn gå hungriga eller drabbas av bristsjukdomar. Vi i Sverige borde följa deras exempel!

söndag 11 december 2011

Globaliseringsmotstånd orsakar svält

Norge tycks drabbat av en allvarlig smörbrist, som får den smörbrist Sverige upplevde för några månader sedan framstå som ett lätt isterunderskott. På frågan om hur denna sitiation har uppstått svarar den marknads- och globaliseringsvänlige Jonas Carlberg, chef på avdelningen för mjölkpolitik på branschorganisationen Svensk Mjölk, följande:

Därför att de har, som vi uppfattar det, en väldigt restriktiv handelspolitik, som gränsar till protektionistisk. De har enormt höga tullar på livsmedel och man skyddar den inhemska produktionen med väldigt höga tullar, svarar Carlberg.

Som tydligt framgår är alltså smörbrist och potentiellt svält priset man får betala för att på detta vis bortse från ekonomisk expertis och istället sätta marknadskrafterna ur spel. Jag vågar knappt ens tänka på vad som kan ske om vi börjar lyssna de klimattalibaner som tvärtemot flera vetenskapliga studier fortsätter att predika minskade koldioxidutsläpp. Är svältande barn på våra gator vad vi har att vänta inför 2012?

Friherrens Nobelbankett igår blev för övrigt en riktig höjdpunkt i decembermörkret. Efter att ha utdelat flera skålar för Konungen, sjungit kungssången så våra fruar grät och Grevinnans lilla pudel började yla, så frossade vi i god och exklusiv mat och hundraårig champagne och cognac, upphämtad från ett vrak på Östersjöns botten. Någon gång efter midnatt började vi, aningen cognacsfryntliga, som de skojglada festprissar vi är att kasta mat på Friherrens tjänare. Jag skall sent glömma Friherrens butlers uppsyn då jag fick in en fullträff med en hel hummer rätt i hans ansikte! Det var sannerligen en kväll att minnas!

fredag 9 december 2011

EU-byråkraterna ville införa skatt på cricket!

Såhär på fredagskvällen sitter jag framför öppna spisen med Grevinnans prisbelönta pudel vid mina fötter och läppjar på ett glas riktigt exklusivt portvin. I morgon är den dags för Friherrens traditionsenliga Nobelfest, men ikväll så tar jag det lugnt och njuter framför brasan och lyssnar på det lugnande ljudet av brinnande äkta brasiliansk regnskogsved*. Olyckligtvis kan inte alla unna sig en välförtjänt fredagsvila på detta sätt, mina vänner med intressen i Carema tvingas nu fara land och rike runt för att begränsa de skador som vänstermedia har åsamkat aktieägarna. Jag känner djupt med dem en kväll som denna.

Europas ledare samlas nu för att försöka lösa den kris som så ofta finansväsendet ges skulden för. I själva verket är det såklart de många och onödiga EU-regleringarna som är boven i dramat. Som om det inte räckte med krav på raka gurkor och så vidare, så tycks en av de springande punkterna på dagens möte ha varit ett förslag om en skatt på cricket! Storbritanniens konservative premiärminister såg som tur var till att sätta stopp för detta vänsterpopulistiska sport- och kulturfientliga förslag. Själv säger jag som Nils Lundgren och Junilistan, ett vassare och mer slimmat EU är vad vi behöver.

Med sorg i hjärtat så noterar jag hur förtalet av Hans Majestät Konungen fortsätter med oförminskad styrka. Nu påstås det finnas bildbevis för Konungens påstådda otrohet också, men alla vet ju hur lätt det det är att manipulera bilder nu för tiden. De har väl hittat någon bild på ett vulgärkopulerande medelkasspar och klistrat in Konungens huvud med hjälp av ett datormaskinprogram för bildredigering. Eventuella försök att komma undan med denna form av grovt sexuellt förtal kommer att avslöjas som de bedrägerier de är!

Jag noterar dock med glädje hur en annan förtalskampanj nu äntligen tycks ha tystnat. I takt med hur den undermåliga och flumpedagogiska undervisningen i de kommunala skolorna granskas hårdare så vågar väl sig vänstermedia inte ge sig på riksinternaten och deras högklassiga utbildningar längre.


* Någon hade mage att anklaga mig för att vara en miljöbov. Jag blev djupt sårad som den miljövän av rang jag är, några av mitt livs bästa ögonblick har utspelat sig på storviltsjakt i Afrika! Jag försöker bara hjälpa Brasiliens fattiga upp ur fattigdomen, och för övrigt presenterar DN idag ytterligare bevis för att den så kallade växthuseffekten är en vänsterpropagandistisk bluff.

fredag 25 november 2011

En dag att minnas!

Dagen började illa, med nya alarmerande rapporter om förföljelser av bankvärldens hårt arbetande trotjänare. Men sedan förbyttes natt till dag, molnen skingrades och solen tittade fram igen: Socialisterna forsätter falla mot nya bottennivåer!

Jag tog upp min käcka lilla telefonmanick - en sån här e-Phone som är så populära nuförtiden, fast med diamantinlägg, inköpt i Dubai av min kära hustru Grevinnan - och ringde min gode vän Advokaten. Vi kom överens om att fira detta ikväll med en rejäl cognac på hans inglasade punschveranda med utsikt över fjärden!

onsdag 23 november 2011

Den socialdemokratiske finansministern

Jag läste i Financial Times på min telefon - jag har ju en sådan där käck liten e-Phone eller vad den heter, som jag fick i namnsdagspresent av min kära hustru grevinnan - att Anders Borg hade blivit utsedd till EU:s bäste finansminister. Det där kan jag inte alls förstå!

Min vän Friherren säger att Borg i sin ungdom hade sunda marknadsliberala idéer, men det är ju uppenbart för envar att han i så fall har tappat bort dessa på vägen. Idag driver han som finansminister in höga skatter av oss hårt arbetande hederliga människor, och har dessutom fräckheten att kritisera våra fina bankdirektörer och deras välförtjänta bonusar!

Nej, nu skall jag fortsätta med mitt pappersarbete här på kontoret. Onsdag betyder städdag här, och jag ser som vanligt fram emot detta. Den nya husan är väldigt trevlig att titta på och alltid så käck och rar. Jag tycker om att se våra ungdomar arbeta, de är Sveriges framtid!