Visar inlägg med etikett Feminism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Feminism. Visa alla inlägg

onsdag 27 juni 2012

Feministgalningarna slår till igen

Män blir gladare av att diska, påstår Dagens Nyheter idag. Vansinne såklart, en man har många och tunga skyldigheter mot sin familj, men att diska är inte en av dem.

Därmed inte sagt att kvinnorna bör ägna sin tid åt att diska heller, i synnerhet inte då barnpassningen tar så stor del av deras tid. Själv skulle jag aldrig få för mig att förnedra Grevinnan till att utföra en så mundan syssla som att diska familjeporslinet med ätten Grijshufvuds vapensköld på. Tvärtom är jag en modern, progressiv och omtänksam man, som alltid förespråkat kvinnans frigörelse från de tidskrävande kökssysslorna.

Därför har jag sedan länge en kökspiga anställd som får ta hand om diskandet, frukostserveringen och andra sysslor till vilka Grevinnans dyrbara tid ej räcker till. Med det upplysta RUT-avdraget kan även fotfolket börja unna sig denna sortens lyx. År 2012 har vi män inte längre kvar några ursäkter till att inte börja ta väl hand om vårt kvinnofolk!
DN

tisdag 14 februari 2012

Snart öppnar de socialkonservativa daghemmen sina portar

Att Ylva Myrdals socialistiska projekt med storbarnkammare har slagit fullständigt slint torde idag stå klart för varje tänkande människa. Över en lunch bestående av hummer garnerad med rysk kaviar uppmärksammade Friherren idag mig och Bankmannen på förskolan Egalia. På denna förskola tvingas tydligen barnen i något slags radikalfeministiskt försök till hjärntvätt att säga "hen" istället för "han" eller "hon".

Att storbarnkamrarna fullständigt slagit sönder kärnfamiljens vardag är ett väletablerat faktum. Barnen förvägras under sina viktiga uppväxtår sina mödrars omsorg, och mödrarna själva tvingas i sin tur ut i arbetslivet för att göra allehanda manssysslor. Det är inte långsökt att förmoda att detta är en av de främsta orsakerna till att skilsmässor blir allt vanligare, men de radikala grupperna har nu uppenbarligen bestämt sig för att trots detta ta det hela ett steg längre. Barnens könstillhörighet skall nu uppenbarligen helt utplånas, och jag vågar knappt tänka på vad som kommer att ske när dessa osäkra och förvirrade människor en dag skall gå ut i arbetslivet.

Själva lät jag och Grevinnan våra barn inte komma i närheten av något daghem. Som hemmafru lade Grevinnan stor möda vid att fostra barnen i sunda värderingar, och som hjälp vid lek och blöjbyte hade vi självfallet barnflickor. Som den socialt engagerade man jag är är jag emellertid fullt medveten om att delar av arbetarklassen inte har råd att anställa en barnflicka, men jag tror att de finns en lösning även för dessa. Jag är nämligen övertygad om att en motreaktion i form av socialkonservativa daghem snart kommer att bli verklighet.

På "Cajsa Wargs förskola" skulle flickorna såväl kunna få leka med sina dockor som lära sig grunderna i hushållsarbete. Pojkarna på "Förskolan Christopher Polhem" å sin sida skulle, utan att störas av feministiska galningar, få leka med sina modellbilar och lära sig grunderna i mer manliga sysselsättningar som mekanik och fabriksarbete.

DN 1, 2, 3, 4

lördag 7 januari 2012

Värdekonservatismens återkomst

Efter gårdagens tennis och pistolskytte så bjöd jag in Revisorn, Diplomaten, Friherren och Mäklaren med fruar på en spontan trettondagsbjudning. Efter att vi ätit och druckit gott så delade vi upp oss, så som man så ofta gör i dessa sammanhang. Vi män samlades i biljardrummet över cigarr och cognac, medan kvinnorna samlades i salongen för att diskutera tjänstepersonal, kläder, barnbarn och allt det där som intresserar kvinnofolk nu för tiden.

Detta är ju trots allt ett naturligt och medfött mänskligt beteende, och jag kan därför inte låta bli att tänka på gårdagskvällen när jag nu på min käcka lilla iPhone-manick läser en debattartikel där företrädare för de borgerliga(!) partiernas kvinnoförbund nu föreslår ett antal åtgärder för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna. Att Folkpartiet skriver under detta förslag är knappast förvånande, detta parti präglas ju sedan länge av en naiv och idealistisk liberal verklighetsuppfattning.

Bondeförbundets medverkan förvånar mig inte heller, de är ju numera inne på sin tredje(!) kvinnliga partiledare. Att däremot Kristdemokraterna medverkar gör mig besviken, detta parti har ju annars historiskt präglats av sunda värdekonservativa värderingar. Kanske är även detta parti nu på väg att kapitulera för den politiska korrektheten.

Till min stora glädje har däremot Högern valt att inte medverka! Högern har ju allt sedan den här gossen Reinfeldt tog över partiet tagit oroväckande stora steg i socialistisk riktning, och den smygsocialdemokratiske landsortsekonomen till finansminister Anders Borg kallar ju sig till och med feminist! Att Högern nu trots detta vägrar att delta i denna feministiska cirkus är därför en väldigt positiv överraskning. Kanske finns det hopp för värdekonservatismen, trots allt.

torsdag 22 december 2011

Feministerna glömmer att unga män föredrar rosa skjortor

Vänstern försöker nu göra julen till en så kallad genusfråga. Att julen skulle vara ojämställd är dock ett påstående som varje föräldrar genomskådar direkt. Jag har själv tydligt instruerat Grevinnan att när hon köper julklappar till barnbarnen så måste pojkarnas modellbilar kosta lika mycket som flickornas dockor. Och att färgen rosa skulle vara ett sätt att indoktrinera flickor till underkastelse är ju rentutav bisarrt, Mäklarens son har till exempel önskat sig rosa sidenskjortor.

Man skulle kunna skratta åt denna vänsterhegemoni i media om det inte vore för att den får obehagliga effekter i den verkliga världen. Hetsen mot Carema är ett exempel som jag redan skrivit om idag, andra exempel är direktörer som tvingas bort från sina jobb eller får sparken efter mediadrev. Det är också alltid aktörerna i den privata sektorn som utpekas som giriga fifflare, det faktum att polisen tar mutor, myndigheter tar emot mutor och att det socialistiska ideella föreningslivet försöker smita från momsen har tydligen helt gått media förbi!

måndag 12 december 2011

Dessa förfärliga nymodigheter

I dagens alltmer depraverade kommunala skolor så skall tydligen gossarna vara lucior nuförtiden. Jag förstår inte vad det är för fel med ett gammalt hederligt svenskt luciatåg, men i dessa tider är tydligen ingenting heligt längre. På kontoret står vi hur som helst emot tidens nycker. Sekreterarna kommer traditionsenligt att arrangera ett luciatåg för oss herrar, och bjuda oss på sång, glögg och saffransbullar. Enligt ryktet på kontoret är det unga fröken Andersson som skall vara Lucia i år. Ett utmärkt val, hon är som klippt och skuren för rollen i sitt långa blonda hår och sina välsvarvade former. Det ger oss herrar någonting trevligt att titta på på morgonkvisten!

Idag har tydligen ombyggnationen av Slussen en gång för alla klubbats i Stadshuset. Socialisterna gjorde som väntat hårdnackat motstånd, men de fick se sig slagna och en rejäl väg in till Stadsholmen kan nu äntligen bli verklighet. Jag tycker emellertid fortfarande det är synd att det vinnande förslaget inte blev någonting mer nationalromantiskt. Som jag tidigare skrivit så skulle jag ha föredragit en vägbana upphöjd på korintiska marmorpelare, och en sluss med 15 meters seglingsbar höjd, så att seglingsklubbens mahognyskönheter från sekelskiftet majestätiskt i sakta mak skulle kunnat segla genom slussen.

måndag 28 november 2011

Kvinnlig rösträtt - ett misstag!

Högerns roll i införandet av allmän rösträtt har som bekant diskuterats flitigt på senare tid. Hur det nu än förhåller sig med den saken så har ätten Grijshufvud självklart alltid varit motståndare till detta nonsenspåfund. Kort efter den allmänna rösträtten kom så nästa bakslag för det sunda förnuftet, rösträtt för kvinnor! Min farmor sade alltid "Politik är ingenting för kvinnofolk, de har varken anlag för sådana frågor eller tid att sätta sig in i spörsmålen!"

Konsekvenserna av detta historiska misstag utspelas nu som en fars inför öppen ridå, när kvinnor inte bara har rösträtt utan även kan bli politiker och förtroendeväljas. Den avhoppade Högerkvinnan Anne-Marie Pålsson har i ett infall av känslomässig volatilitet skrivit en bok, i vilken hon förtalar självaste Statsministern - bara snäppet lindrigare än majestätsbrott!

Denna kvinna skriver exempelvis att vi ledamöter fungerar mest som statister, som något vackert att visa upp när demokratin behöver ett ansikte. Hon har tydligen inte förstått att det är varje ledamots plikt att veta sin plats, rätta in sig i ledet och tjäna sin husbonde, i synnerhet om ledamoten i fråga är en kvinna som blott innehar sin plats tack vare att en experimentell och missriktad flumliberal lag råkar tillåta detta.