onsdag 28 augusti 2013

En skymf mot överklassen

Diplomaten och jag hade precis avslutat vår långlunch och satt i lugn och ro med varsin cognac och cigarr, när Friherren plötsligt ringde. Vår irritation över att ha blivit störda mitt i lunchen förbyttes dock snabbt i chock och vrede när vi hörde vad Friherren hade att berätta: Lundsberg hade stängts!

Någon klåfingrig medelklassbyråkrat hade uppenbarligen ansett sig ha rätten att lägga sig i vad som definitivt inte angår någon med en så obetydlig ställning. Beslutet är en direkt skymf mot överklassen och våra ungdomars rätt till en förstklassig utbildning.

Som min fader, den framlidne Greven, alltid brukade påpeka är ungdomen den viktigaste resurs vi har. Att de på detta sätt störs i sin skolgång är fullständigt oacceptabelt. Direktörskan Klingspor från föräldraföreningen sade också någonting väldigt kärnfullt, klokt och insiktsfullt i radion idag: "Förr skrämde man barnen med vargar, nu skrämmer man Lundsbergsbarnen med Skolinspektionen!"

Hur har dessa medelklassbyråkrater – som uppenbarligen inte vet sin plats – tänkt sig att Lundsbergseleverna skall kunna fullfölja sin skolgång under dessa förfärliga och förnedrande omständigheter? Planerar de att sätta våra unga i någon kommunal skola tillsammans med proletariatets barn?!

Vad som har hänt idag är är en direkt krigsförklaring mot samhällets stöttepelare. Men sista ordet i den här historien är ännu inte sagt, var så säkra!
DN1, DN2, SR1, SR2, SR3, SR4, SR5, SR6, SR7, SR8, SR9, SR10, SR11, SR12, SR13, SR14, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13, SvD14, SvD15, SvD16, SvD17, SvD18, SvD19

tisdag 5 februari 2013

MP och Fölster för näringslivet!

Jag har inte haft så mycket tid för bloggandet på sistone, då byggandet av mitt nya och synnerligen lukrativa asylboende tagit all min tid. Nu när dammet har lagt sig och pengarna börjat rulla in så finns det emellertid goda chanser att min trogna skara av adepter återigen skall kunna få ta del av grevliga visdomsord!

Hur som helst hade jag Diplomaten över ikväll på cognac och cigarr, och vi kom att tala om Miljöpartiet. Vi såg båda under lång tid med fasa på hur detta gröna ogräs fick fäste i den svenska politiken, och hur deras industrifientliga "miljöregleringar" riskerade att förlama det svenska näringslivet.

På senare tid - vi var synnerligen överens på denna punkt - har partiet dock överraskande nog kommit att bli en positiv och konstruktiv kraft i den svenska politiken. Deras idoga kamp för ökad invandring har kommit att bli en lukrativ affär för oss näringsidkare, särskilt då denna tenderar att justera löneläget mot en rimligare basnivå. Därtill har det blivit mycket lättare att få tag på driftigt tjänstefolk av den gamla hederliga sorten, som inte efterfrågar kollektivavtal och annat socialistiskt nonsens.

Därför tycker jag den här käcke gossen Fridolin och hans kvinnliga medarbetare gör helt rätt som å det kraftigaste kritiserar de oroväckande tendenser till att vilja införa socialistiska regleringar av arbetskraften, som Högern på sistone börjat uppvisa.

Regeringen borde istället ta till sig av den driftige gossen Fölsters förslag om en mer flexibel lönsesättning och slopade transfereringar av monetära medel till outvecklade landsändar. Med lägre löner skulle företagens vinster öka, vilket i sin tur skulle göra alla rikare via den så kallade trickle down-effekten.

I kombination med en ökad invandring - som skapar näringstillfällen för driftiga entreprenörer inom till exempel asylnäringen - samt minskade fattigbidrag, skulle detta effektivt förhindra de svenska lönerna att fortsätta skena. Kanske skulle vi rentav kunna uppnåt en välbehövlig justering nedåt, vilket som jag nyss påpekade skulle komma hela Sverige till del.
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13, SR1, SR2, SR3, SR4

onsdag 27 juni 2012

Feministgalningarna slår till igen

Män blir gladare av att diska, påstår Dagens Nyheter idag. Vansinne såklart, en man har många och tunga skyldigheter mot sin familj, men att diska är inte en av dem.

Därmed inte sagt att kvinnorna bör ägna sin tid åt att diska heller, i synnerhet inte då barnpassningen tar så stor del av deras tid. Själv skulle jag aldrig få för mig att förnedra Grevinnan till att utföra en så mundan syssla som att diska familjeporslinet med ätten Grijshufvuds vapensköld på. Tvärtom är jag en modern, progressiv och omtänksam man, som alltid förespråkat kvinnans frigörelse från de tidskrävande kökssysslorna.

Därför har jag sedan länge en kökspiga anställd som får ta hand om diskandet, frukostserveringen och andra sysslor till vilka Grevinnans dyrbara tid ej räcker till. Med det upplysta RUT-avdraget kan även fotfolket börja unna sig denna sortens lyx. År 2012 har vi män inte längre kvar några ursäkter till att inte börja ta väl hand om vårt kvinnofolk!
DN

måndag 25 juni 2012

Det socialistiska projektet misslyckades

Kooperationen har i över hundra år försökt konkurrera ut de hårt arbetande specerihandlarna i sin envisa naivistiska strävan att bevisa de socialistiska teoriernas ekonomiska riktighet. Till en början skedde detta i regelrätta konsumentstrejker, där socialistiska arbetare med tveksam moral sökte försätta de riktiga specerihandlare som i alla år tjänat dem så väl i konkurs, via juridiskt och etiskt högst tvivelaktiga bojkotter.

När därefter den socialistiska revolutionen i Sverige hade fullbordats utgick ett dekret om massivt stöd till kooperationen, samtidigt som lagar, förordningar och skatter med det uttalade målet att krossa de privata specerihandlarna klubbades i Riksdagen. Under en tid gick det tack vare denna snedvridning av konkurrenser bra för kooperationen. Med tiden visade det sig emellertid att det inte ens med massiva statliga subventioner gick att bedriva kooperativ handel. Den osynliga handens grepp kunde inte neutraliseras ens av den mest socialistiska av regeringar väster om järnridån - de privata alternativen visade sig vara överlägsna!

Bankmannen - som i sin yrkesroll är van vid att verka utan stöd eller påverkan från samhället - upplyste mig idag över vår lunch bestående av cognacsflamberad kobebiff i tryffelsås att kooperationen idag står vid konkursens brant. En god nyhet för landets i motvind kämpande specerihandlare såklart, men också en tragisk nyhet för de arbetare som med löften om guld och gröna skogar lurats till att investera i kooperationen. Socialisternas ohållbara löften om återbäring riskerar att lämna en bitter eftersmak i munnen, då kooperationen inom kort tvingas krypa till konkursförvaltaren med bössan i hand.
DN1, DN2, DN3, DN4, SvD