Sjöstedt och Slussenvänstern hotar demokratin

Det var Friherren som till sist sade de kloka orden jag sent skall glömma. "De här lymlarna hotar ju demokratin!" utbrast han, och slog näven i bordet så att cognacsglasen skallrade och han nästan krossade glaset på sitt nya Rolexur. Men låt mig börja från början.

Vid tiotiden ringde Friherren och frågade om vi skulle äta lunch tillsammans. Jag hade redan kommit överens med Advokaten och Revisorn att träffas över en rejäl bit Kobebiff, men jag förklarade för Friherren att han självklart var välkommen att ansluta sig. Sagt och gjort, vi unnade oss en trerätters lunch bestående av snittar med rysk kaviar, direktinflugen nyslaktad Kobebiff (ingen sån där smaklös variant som har frysts ned och transporterats på något smutsigt fartyg) i tryffelsås och som avslutning en gâteau au chocolat, bakad på finaste grand cru-kakao.

Till efterrätten unnade vi oss varsitt glas cognac och började diskutera den skamlösa behandling av aktiemäklare som nu breder ut sig i spåren av Anders Borgs hets mot bankerna. Så småningom kom diskussionen in på den här nye kommunistordföranden Jonas Sjöstedt. Vi var rörande eniga om att hans idéer är djupt i otakt med vår samtid. Hans förslag om minskad arbetstid är ett steg i helt fel riktning nu när vi behöver jobba mer, inte mindre och han skulle bara få höra vad Grevinnan har att säga om hans krav på delad föräldraledighet!

Hans hets mot riskkapitalbolagen är förstås också en oroväckande utveckling, liksom hans vanvettiga förslag om att förbjuda vinster för vård och skolföretag. "Vem", sade jag retoriskt till de andra kring lunchbordet, "skulle vilja driva våra skolor och ålderdomshem under sådana omständigheter? Är herr Sjöstedts mål att våra gamla och unga skall få klara sig på egen hand, utan vare sig lokaler eller tillsyn?"

Det var dock när diskussionen kom in på motståndet mot ombyggnationen av Slussen som Friherren kände hur han hade fått nog av den vänsterhegemoni som har lagt sig som en kvävande dimma över vårt land. "Beslutet är taget i demokratisk ordning", dundrade Friherren. "Vilka är dessa försupna rödvinspoeter att sätta sig över den svenska demokratin?" Advokaten nämnde då hur den så kallade Kulturslussen nu försöker få till en folkomröstning i frågan, och det var något brast för den vanligtvis så sansade Friherren och han drämde näven i bordet.

Jag fann det såklart en smula komiskt vid tidpunkten, inte minst eftersom hans plötsliga utbrott skrämde en servitris så till den grad att hon tappade ut en silverbricka full med löjromsmousse på golvet och porslinskålarna gick i småbitar. Efter att munterheten lagt sig och jag började fundera på vad Friherren egentligen hade sagt var det dock inte utan att jag fick en klump i halsen. Vilka är egentligen dessa kommunistiska rabulister att sätta sig över demokratiskt tagna beslut, oavsett om de rör våra fina friskolor, Carema eller som i det aktuella fallet Slussen? Efter att under många år ha vant sig vid att få precis som de vill, har de nu börjat anse sig stå över till och med demokratiskt tagna beslut. Det är en skrämmande framtid för Sverige som man skönjas i deras attityd!

Grevens jul - och ett besök i Diplomatens man cave

Årets julfirande i det grevliga residenset var kanske det bästa någonsin. Julklapparna flödade och särskilt barnbarnen blev överförtjusta i alla sina nya leksaker. Grevinnan, som har en klockren känsla för stil, såg till att barnbarnen fick varsin ny garderob med Henri Lloyd-kläder, och både jag och grevinnan fällde en tår eller två när vi fick se dem i sina nya yachting-kostymer.

För min egen del uppskattade jag särskilt mitt nya Rolex-ur som jag fick av Grevinnan, och såklart det exemplar av Caremaspelet som Friherren så generöst gav mig. Jag har ägnat stora delar av julhelgen med att spela det med barnbarnen, samtidigt som jag instruerade dem i hur en modern marknadsekonomi fungerar. Att jag själv vann varenda gång blir en nyttig lektion för dem i hur det gäller att ligga på topp, när man är en spelare på marknaden.

På annandagen var jag på besök hos Diplomaten, och han visade mig den man cave som han har låtit inreda i källaren. Han hade inrett det som en klassisk brittisk herrklubb, med ekpaneler på väggarna och med biljardbord och en bar fulladad med 60-årig whisky, och jag blev djupt imponerad. Jag tror jag skall sätta Arkitekten och Byggmästaren på att ordna till något liknande här hemma.

Det är också med glädje jag har följt utvecklingen kring kungahuset, inte nog med att Kronprinsessan nu väntar barn, Konungen har också blivit helt frikänd från alla anklagelser och kritiska röster höjs nu för att ändra förtalslagen. Kungen har dessvärre i år inte tid att komma på Bankmannens traditionsenliga nyårsfest, men jag skickade honom några flaskor exklusiv cognac för att förgylla hans tillvaro såhär i juletider. Med lite tur kan en flaska exklusiv hors d'âge få honom att för några ögonblick glömma alla obehagligheter från detta hans annus horribilis!

I övrigt så noterar jag på finansområdet hur våra fina banker nu sänker boräntorna ännu en gång, och därmed en gång för alla överbevisar alla dessa bonunshetsare som påstår att bankerna vara vill sko sig på sina kunder. Därtill ökar nu klyftorna i Sverige, vilket är ett ekonomiskt sundhetstecken och ett bevis för att årtionden av socialistisk politik nu börjar gå mot sitt slut, om än i snigeltakt på grund av Reinfeldts och Borgs feghet och kollektivavtalskramande. Den socialistiska oppositionen med landsortstidningsreporten Juholt i spetsen sägs däremot å sin sida vara oförmögna att hantera öppna partiledarval, vilket kanske förklarar hur såväl landsortstidningsreportern Juholt som den här chokladkonfektskvinnan Sahlin lyckades bli valda.

Prinsen tar hand om nötterna

Prins Carl Philip - Sveriges rättmätige arvfurste - har i dagarna tagit examen och blivit legitimerad lantmästare. Prinsen uppges särskilt ha inriktad sig på nötproduktion, för att kunna sköta driften av Konungens avel av prisbelönta nötboskap på Stenhammars slott. Det är driftigt av Prinsen att på detta sätt välja en utbildning som kommer hela kungahuset till del, på så sätt kan han göra en insats för familjen trots att den extremistiska jämställdhetspolitiken har berövat honom på sin framtida roll som statschef. Och för att skoja till det lite, kunskap i nöthantering kan ju komma väl till pass i dessa tider då de republikanska skandaljournalisterna ständigt hetsar mot hans store fader.

Nötter är ju annars populära såhär i juletider, och tidningarna är så att säga fulla av julklappar idag. Advokatens kollega Guy Lofalk kommer belönas med 51 välförtjänta miljoner för sitt hårda arbete för att rädda Saab, en nätt liten summa som säkert kommer väl till pass i julfirandet. De svenska låntagarna får sig också en julklapp, då de så förtalade bankerna går ut med en massiv räntesänkning och en gång för alla bevisar att de visst inte skor sig på sina kunders bekostnad. Till och med den lömska klimatlobbyn får sig en julklapp till skänks, då nya grödor nu visar sig kunna sänka kolmonoxidhalten i atmosfären till förindustriella nivåer, vilket torde stilla deras närmast vidskepliga oro för klimatförändringar.

Då jag och Grevinnan de närmaste dagarna kommer jag vara upptagen med familjen, och kanske inte kommer hinna uppdatera min blogg, så vill jag passa på likt den sympatiske varuhusdirektören Tyko Jonsson faderligt önska alla mina trogna läsare en synnerligen god jul! Några extra medkännande julhälsningar skickar jag till landers riskkapitalister, särskilt de på Carema, som har fått utstå så mycket orättvist spott och spe det här året.

Feministerna glömmer att unga män föredrar rosa skjortor

Vänstern försöker nu göra julen till en så kallad genusfråga. Att julen skulle vara ojämställd är dock ett påstående som varje föräldrar genomskådar direkt. Jag har själv tydligt instruerat Grevinnan att när hon köper julklappar till barnbarnen så måste pojkarnas modellbilar kosta lika mycket som flickornas dockor. Och att färgen rosa skulle vara ett sätt att indoktrinera flickor till underkastelse är ju rentutav bisarrt, Mäklarens son har till exempel önskat sig rosa sidenskjortor.

Man skulle kunna skratta åt denna vänsterhegemoni i media om det inte vore för att den får obehagliga effekter i den verkliga världen. Hetsen mot Carema är ett exempel som jag redan skrivit om idag, andra exempel är direktörer som tvingas bort från sina jobb eller får sparken efter mediadrev. Det är också alltid aktörerna i den privata sektorn som utpekas som giriga fifflare, det faktum att polisen tar mutor, myndigheter tar emot mutor och att det socialistiska ideella föreningslivet försöker smita från momsen har tydligen helt gått media förbi!

Caremaspelet - julnöje för hela familjen

Det fina vårdbolaget Carema, vars anställda har haft några tuffa månader efter vänstermedias hets mot företaget, har nu lanserat "Caremaspelet". Syftet är såklart att muntra upp den hårt ansatta personalen, men med min fingertoppskänsla för affärer så kan jag se hur detta spel kan bli något mycket större än så. Caremaspelet lär inte bara ut god entreprenörsanda och ger fiffiga tips om effektiviseringar och vinstchanser, det är roligt att spela också!

"Vad skall jag ge dig i julklapp, du har ju redan allt" brukar mina vänner fråga fråga mig varje år. Det här året vet i alla fall min gode vän Friherren, som äger en icke-försumbar aktiepost i Carema, vad han skall ge mig: Caremaspelet såklart! Om Friherren bara förstod vinken så kommer jag och barnbarnen kunna ägna mellandagarna åt att spela detta fantastiska spel över cognac och julmust. Barnbarnen kommer att på ett både underhållande och pedagogiskt sätt få sina första lektioner i god företagarsed, tillsammans med sin farfar.

Reformerna måste fortsätta

Stödet för regeringen är på topp, samtidigt som socialisterna fortsätter sin kräftgång. Goda nyheter kan tyckas, men situationen är farlig eftersom regeringen riskerar bli självbelåten och slå av på reformtakten.

Den orättvisa hetsen mot vårdbolaget Carema får inte användas som en ursäkt till att stoppa privatiseringarna. För att undvika en grekisk situation med alldeles för stora offentliga utgifter är det av avgörande betydelse att de så kallade "välfärdssystemen" som passiviserar folket och kedjar dem till staten avvecklas eller åtminstone bantas ned.

Det är också hög till att regeringens orättvisa och ensidiga skattesänkningar på arbetarklassen nu följs av skattesänkningar för överklassen. En överklass med tillgång till stora förmögenheter är avgörande för att klara finansieringen av framtidens investeringar, särskilt i tider som dessa då tillgången till krediter har sargats svårt av krav på offentlig redovisning och alltför stora statliga regleringar av banksystemet!

Vänstermedias kapitalförstörning

Professor Mårten Schultz, en av Advokatens bekanta, har skrivit en mycket intressant debattartikel om hur medias vänstervridna journalister hämningslöst svartmålar våra fina svenska företag. Professor Schultz anser att media bör kunna åtalas för så kallat ekonomiskt förtal, efter att ha farit med osanning om näringsverksamhet. Detta kan tyckas självklart, men är tyvärr omöjligt i Sverige efter alla år av företagarfientligt socialistiskt vanstyre. Enligt Advokaten beror detta på någon flumliberal förordning som kallas "yttrandefriheten".

Att professor Schultz ändå väcker frågan inger en strimma av hopp. Vänstermedias förtal av näringsverksamhet kostar enligt Bankmannen varje år de svenska aktieägarna miljardtals kronor, då börskurserna faller i den illvilliga ryktesspridningens spår. Min vän Friherren har till exempel nyligen drabbats hårt på detta sätt i det nu riksbekanta exemplet med den skandalösa svartmålningen av Carema.