Träffade Bankmannen, Diplomaten och Mäklaren över en tallrik utsökt hajfensoppa på lunchen idag. Under vårt samtal, som så ofta rörde sig kring vetenskapliga frågor, så informerade Diplomaten oss om en mycket spännande medicinsk upptäckt. Ett forskarlag har tydligen bevisat att män bör vänta tills de har kommit lite längre upp i livet med att skaffa barn, för barnens hälsas skull. Men, som Mäklaren så klokt påpekade, detta kom egentligen inte som en överraskning för någon av oss.
Som män av börd och klass hade vi alla tre glada och aktiva ungdomsår, då vi efter de vilda Sigtunaåren såg oss om i världen och bekantade oss med såväl det norra som det södra halvklotets lyxhotell och gourmetrestauranger. Jag minns särskilt en fantastisk resort på den Sydafrikanska atlantkusten från vilken jag har fantastiska minnen, dessvärre berättade Advokaten häromåret att den nya regimens repressiva lagar gjorde vidare drift omöjlig och denna klassiska gentlemannainstitution tvingades slå igen portarna.
Nåväl, nog av gamla minnen. Hur som helst fann vi oss alla till slut några år äldre, vi hade spridit vår vildhavre och nu var det dags att göra vår plikt för våra ätters fortlevnad. När vi så till slut stadgade oss föll det sig såklart naturligt att dett skedde tillsammans med yngre och tjusiga fruar värdiga våra efternamn, till exempel några av de flygvärdinnor vi hade träffat under våra resor. Och se - vi har alla avlat synnerligen välskapta barn, liksom alla våra övriga bekanta av betydelse har. Att det nu även vetenskapligt har bevisats att detta leverne garanterar en frisk och sund avkomma är därför bara en bekräftelse på vad vi egentligen redan visste.
I bjärt kontrast till detta står dessvärre arbetarklassens dekadenta leverne, där det inte är ovanligt att karlarna har hunnit avla flera barn - i regel oäkta sådana dessutom - redan i den tidiga tjugoårsåldern. Därför är det heller inte konstigt att individer från denna samhällsklass får det så svårt att ta sig uppåt i tillvaron. Deras ansvarslösa föräldrar sköt helt enkelt deras strävanden i sank redan före de föddes!
DN
Visar inlägg med etikett Sigtuna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sigtuna. Visa alla inlägg
tisdag 12 juni 2012
onsdag 6 juni 2012
Vi firar som karoliner hemma hos Friherren
Idag är det den svenska nationaldagen, i sanning en dag att fira! Redan som liten lärde mig min fader, den framlidne Greven, vikten av fosterlandskärlek. Jag har i min tur fört denna ädla tradition vidare till mina barn och barnbarn, och kommer därför självfallet föregå med gott exempel genom att fira ordentligt idag.
Förr om åren brukade jag patriotiskt fira dagen på Skansen. Dessvärre har detta firande för varje år blivit alltmer urvattnat och vulgariserat, och i år har firandet nått någon sorts lågvattenmärke med uppträdanden av moderna schlagerartister, TV-personligheter och burleskartister. Under sådana omständigheter finner jag evenemanget min närvaro ovärdig, men jag lider med Konungen som förväntas genomlida allt detta med ett leende på läpparna.
Istället så firar jag med Mäklarens son, Friherren, Diplomten och Advokaten. Vi har samlats hemma hos Friherren, stilfullt klädda i handsydda karolinuniformer. Advokaten mumlade syrligt om hur min nyinköpta Jaeger-LeCoultre ej var en tidstypisk accessoar för en karolin, men jag tror bara han är avundsjuk. Jag, Friherren och Diplomaten kom nämligen gemensamt fram till att det vore olämpligt om Mäklarens son som är ung och Bankmannen som ej är adlig fick bära officersuniformer. Mäklarens son som är en väldigt klok gosse såg med en gång det rimliga i detta, men Advokaten har osportsligt knorrat från och till.
En utsökt buffé med läkerheter som gåslever, hummer, rysk kaviar, löjrom, kobebiff och givetvis ett generöst utbud av cognac hors d'âge står uppdukat. Efter maten har Mäklarens son övertalat mig att recitera patriotiska pärlor av Verner von Heidenstam. Efter många år som gift tror jag mig känna Grevinnan så väl att jag misstänker att detta kommer få henne att fälla en tår eller två, där hon står i sin traditionella dalkulladräkt. Sedan samlas vi karlar för oss själva och diskuterar nya bonusupplägg och utbyter minnen från våra glada ungdomsdagar på Sigtuna.
Till min glädje ser jag att en del patriotiska traditioner av den gamla skolan ännu lever kvar. Sveriges egentlige kronarvinge, prins Carl Philip, har idag delat ut medaljer till svenska krigsveteraner. Att det, förutom oss själva i våra kostymer, ännu finns tappra svenskar som får arvet från karolinernas tid att leva vidare är en nyhet som värmer en Greves hjärta så här på Fosterlandets egen dag.
DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, AB, GP1, GP2, GP3, SR
Förr om åren brukade jag patriotiskt fira dagen på Skansen. Dessvärre har detta firande för varje år blivit alltmer urvattnat och vulgariserat, och i år har firandet nått någon sorts lågvattenmärke med uppträdanden av moderna schlagerartister, TV-personligheter och burleskartister. Under sådana omständigheter finner jag evenemanget min närvaro ovärdig, men jag lider med Konungen som förväntas genomlida allt detta med ett leende på läpparna.
Istället så firar jag med Mäklarens son, Friherren, Diplomten och Advokaten. Vi har samlats hemma hos Friherren, stilfullt klädda i handsydda karolinuniformer. Advokaten mumlade syrligt om hur min nyinköpta Jaeger-LeCoultre ej var en tidstypisk accessoar för en karolin, men jag tror bara han är avundsjuk. Jag, Friherren och Diplomaten kom nämligen gemensamt fram till att det vore olämpligt om Mäklarens son som är ung och Bankmannen som ej är adlig fick bära officersuniformer. Mäklarens son som är en väldigt klok gosse såg med en gång det rimliga i detta, men Advokaten har osportsligt knorrat från och till.
En utsökt buffé med läkerheter som gåslever, hummer, rysk kaviar, löjrom, kobebiff och givetvis ett generöst utbud av cognac hors d'âge står uppdukat. Efter maten har Mäklarens son övertalat mig att recitera patriotiska pärlor av Verner von Heidenstam. Efter många år som gift tror jag mig känna Grevinnan så väl att jag misstänker att detta kommer få henne att fälla en tår eller två, där hon står i sin traditionella dalkulladräkt. Sedan samlas vi karlar för oss själva och diskuterar nya bonusupplägg och utbyter minnen från våra glada ungdomsdagar på Sigtuna.
Till min glädje ser jag att en del patriotiska traditioner av den gamla skolan ännu lever kvar. Sveriges egentlige kronarvinge, prins Carl Philip, har idag delat ut medaljer till svenska krigsveteraner. Att det, förutom oss själva i våra kostymer, ännu finns tappra svenskar som får arvet från karolinernas tid att leva vidare är en nyhet som värmer en Greves hjärta så här på Fosterlandets egen dag.
DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, AB, GP1, GP2, GP3, SR
torsdag 12 januari 2012
Postiljonen Waidelich, prinsessan och rivalen
Jag fick idag veta hur von Wolffhaupt understått sig att polisanmäla mig för den uppdiktade insideraffär han så hatiskt anklagat mig för sedan i november. Att ätten Wolffhaupt i generationer har bedrivit prickskytte mot oss Grijshufvuden är allmänt känt så jag är självfallet ändå inte orolig för utfallet av en eventuell rättegång. Jag köpte såklart aktierna först efter att noga informerat mig om möjligheten till en framtida flygplansförsäljning till schweizarna, så det fanns över huvud taget inga ohederliga avsikter med affären.
von Wolffhaupt verkar dock mena allvar med sina misunsamma avsikter den här gången, inte minst sedan jag lyckades stoppa hans sons försök att bli antagen till såväl Sigtuna som Lundsberg. Ack ljuva minne, jag minns fortfarande som igår det lyckorus jag kände efter att ha iscensatt denna storartade bedrift. Jag firade natten lång med en hel flaska cognac hors d'âge och trots att jag morgonen efter vaknade med en sprängande huvudvärk så vaknade jag ändå lycklig!
Hur som helst verkar von Wolffhaupt som sagt mena allvar den här gången, så jag har under dagen arbetat hårt tillsammans med Advokaten för att kunna bemöta alla anklagelser. Vi har för avsikt att inte bara krossa hans absurda anklagelser, utan att även inleda ett förtalsmål mot honom baserat på såväl dessa plumpa anklagelser som ett flertal andra som jag skrivit om tidigare.
Nåväl, nog om dessa tråkigheter, jag tänker förstås inte låta von Wolffhaupts avundsjuka beröva mina trogna läsare de grevliga samtidsreflektioner de har väntat på hela dagen! Socialisternas Tommy Waidelich gör nu till exempel allt i sin makt för att sabotera den för Sverige så kritiska europakten. Att finanskrisen därmed tillåts fortsätta med oförminskad styrka tycks inte bekymra den plumpe postiljonen Waidelich, vars ekonomiska politik nu allt mer påminner om någonting från Nordkorea. Föga förvånande börjar också konsekvenserna av detta ansvarslösa beteende blir nu allt mer uppenbara.
I år till exempel de svenska kommuner som höjer skattetrycket rekordhöga tio gånger fler än de som sänker det, och allt fler tvingas gå från hus och hem i de sjunkande fastighetsprisernas spår. Jazzsångerskan Pernilla Wahlgren har till exempel tvingats sälja sin bekväma villa med miljonförlust och flytta till ett enkelt radhus som en simpel kassörska. Precis som i Storbritannien under åren före Margaret Thatcher har nu dessutom till och med avfallshanteringen upphört att fungera!
I detta svåra läge hade såklart Kungen kunnat vara en samlande gestalt för svenskarna, men efter vänstermedias karaktärsmord på kungafamiljen betvivlar jag att han längre är upplagd för denna sorts uppoffringar. Kanske önskar han att han istället fötts till Kung i Tyskland, där man uppenbarligen fortfarande har vett att veta sin plats och respektera sina auktoriteter. En ny undersökning visar att det ansvarskännande tyska folket har utsett Victoria till sin favoritprinsessa, vilket bevisar hur vi fortfarande har mycket att lära av detta kulturfolk.
von Wolffhaupt verkar dock mena allvar med sina misunsamma avsikter den här gången, inte minst sedan jag lyckades stoppa hans sons försök att bli antagen till såväl Sigtuna som Lundsberg. Ack ljuva minne, jag minns fortfarande som igår det lyckorus jag kände efter att ha iscensatt denna storartade bedrift. Jag firade natten lång med en hel flaska cognac hors d'âge och trots att jag morgonen efter vaknade med en sprängande huvudvärk så vaknade jag ändå lycklig!
Hur som helst verkar von Wolffhaupt som sagt mena allvar den här gången, så jag har under dagen arbetat hårt tillsammans med Advokaten för att kunna bemöta alla anklagelser. Vi har för avsikt att inte bara krossa hans absurda anklagelser, utan att även inleda ett förtalsmål mot honom baserat på såväl dessa plumpa anklagelser som ett flertal andra som jag skrivit om tidigare.
Nåväl, nog om dessa tråkigheter, jag tänker förstås inte låta von Wolffhaupts avundsjuka beröva mina trogna läsare de grevliga samtidsreflektioner de har väntat på hela dagen! Socialisternas Tommy Waidelich gör nu till exempel allt i sin makt för att sabotera den för Sverige så kritiska europakten. Att finanskrisen därmed tillåts fortsätta med oförminskad styrka tycks inte bekymra den plumpe postiljonen Waidelich, vars ekonomiska politik nu allt mer påminner om någonting från Nordkorea. Föga förvånande börjar också konsekvenserna av detta ansvarslösa beteende blir nu allt mer uppenbara.
I år till exempel de svenska kommuner som höjer skattetrycket rekordhöga tio gånger fler än de som sänker det, och allt fler tvingas gå från hus och hem i de sjunkande fastighetsprisernas spår. Jazzsångerskan Pernilla Wahlgren har till exempel tvingats sälja sin bekväma villa med miljonförlust och flytta till ett enkelt radhus som en simpel kassörska. Precis som i Storbritannien under åren före Margaret Thatcher har nu dessutom till och med avfallshanteringen upphört att fungera!
I detta svåra läge hade såklart Kungen kunnat vara en samlande gestalt för svenskarna, men efter vänstermedias karaktärsmord på kungafamiljen betvivlar jag att han längre är upplagd för denna sorts uppoffringar. Kanske önskar han att han istället fötts till Kung i Tyskland, där man uppenbarligen fortfarande har vett att veta sin plats och respektera sina auktoriteter. En ny undersökning visar att det ansvarskännande tyska folket har utsett Victoria till sin favoritprinsessa, vilket bevisar hur vi fortfarande har mycket att lära av detta kulturfolk.
söndag 8 januari 2012
Idrottsföräldrarna förtjänar vårt stöd
Jag var precis över hos Advokaten för att gå igenom några detaljer kring Caymanöarnas beskattningsbestämmelser. Efter några timmars mycket givande arbete med siffrorna - den här ockraren till landsortsekonom Anders Borg får räkna med att sätta skrattet i halsen! - så belönade vi oss själva med varsitt glas årgångschampagne och en rejäl cigarr, och slappnade av med att minnas de glada dagarna på Sigtuna i vår vilda ungdom.
På Sigtuna fick vi såväl leva ut vårt stora intresse för gentlemannasporter som lära oss disciplin, och denna fostran bidrog oss till att göra oss till de framgångsrika män vi är idag. Detta framgångsrecept tegs dock ihjäl när drevet mot Lundsberg pågick som värst, istället fokuserade media på ett fåtal negativa incidenter och blåste upp dem till löjeväckande stora dimensioner. Att media inte har lärt sig någonting av detta illustreras av hur vänstermedia idag går nu till attack mot en fader, som bestraffade sin son med att låta honom promenera hem efter att ha svikit sina lagkramrater under en innebandyturnering.
Den här sortens artiklar är typiska för dagens flumpedagogiska Sverige. Fadern ville naturligvis endast sin sons bästa, och gjorde allt som stod i sin makt för att ge sonen en bra uppfostran. Som en god fader ville han förbereda sin son för det hårda livet utanför barndomsvillans trygga väggar, så att denne fick möjligheten till ett framgångsrikt liv. Hur, frågar jag mig, skulle vi annars kunna få fram toppidrottsmän som kan försvara rikets fana och ära? Tror någon att den Svenska triumfen i junior-VM hade varit möjlig utan hård träning och engagerade föräldrar?
Därtill är det såklart varje barns skyldighet att göra sina föräldrar stolta. Föräldrarna har inte bara satt barnet till världen, de har också såväl fostrat det som investerat avsevärda belopp i dess uppväxt.
Läser för övrigt om en skrämmande utveckling där leopardattackerna nu ökar kraftigt i världen. Här i Sverige har vi ju såklart inga leoparder, om man inte räknar Grevinnans pälsar förstås, men vi kan ändå få en liknande utveckling tack vare de vargar som med myndigheternas beskydd härjar fritt i landet. När Jägarnas Riksförbund nu så modigt föreslår att vargen skall utrotas i Sverige gör de oss alla en stor tjänst. Tyvärr lär som vanligt deras förslag bemötas av miljöfundamentalisternas kompakta motstånd, och därefter kommer debatten effektivt att tystas i den politiska korrekthetens namn.
På Sigtuna fick vi såväl leva ut vårt stora intresse för gentlemannasporter som lära oss disciplin, och denna fostran bidrog oss till att göra oss till de framgångsrika män vi är idag. Detta framgångsrecept tegs dock ihjäl när drevet mot Lundsberg pågick som värst, istället fokuserade media på ett fåtal negativa incidenter och blåste upp dem till löjeväckande stora dimensioner. Att media inte har lärt sig någonting av detta illustreras av hur vänstermedia idag går nu till attack mot en fader, som bestraffade sin son med att låta honom promenera hem efter att ha svikit sina lagkramrater under en innebandyturnering.
Den här sortens artiklar är typiska för dagens flumpedagogiska Sverige. Fadern ville naturligvis endast sin sons bästa, och gjorde allt som stod i sin makt för att ge sonen en bra uppfostran. Som en god fader ville han förbereda sin son för det hårda livet utanför barndomsvillans trygga väggar, så att denne fick möjligheten till ett framgångsrikt liv. Hur, frågar jag mig, skulle vi annars kunna få fram toppidrottsmän som kan försvara rikets fana och ära? Tror någon att den Svenska triumfen i junior-VM hade varit möjlig utan hård träning och engagerade föräldrar?
Därtill är det såklart varje barns skyldighet att göra sina föräldrar stolta. Föräldrarna har inte bara satt barnet till världen, de har också såväl fostrat det som investerat avsevärda belopp i dess uppväxt.
Läser för övrigt om en skrämmande utveckling där leopardattackerna nu ökar kraftigt i världen. Här i Sverige har vi ju såklart inga leoparder, om man inte räknar Grevinnans pälsar förstås, men vi kan ändå få en liknande utveckling tack vare de vargar som med myndigheternas beskydd härjar fritt i landet. När Jägarnas Riksförbund nu så modigt föreslår att vargen skall utrotas i Sverige gör de oss alla en stor tjänst. Tyvärr lär som vanligt deras förslag bemötas av miljöfundamentalisternas kompakta motstånd, och därefter kommer debatten effektivt att tystas i den politiska korrekthetens namn.
måndag 19 december 2011
Även en greve kan ta sig en köttfri måndag!
Det här med köttfria måndagar kanske inte är så dumt ändå! Det sägs ju att köttproduktion skall vara miljöskadligt, och även om jag är skeptisk till att detta är vetenskapligt belagt så beslöt jag, Advokaten och Bankmannen oss för testa konceptet idag. På restaurangen beställde vi in varsin cognacsflamberad Mainehummer - alldeles färsk och direktinflugen från Staterna - med rysk kaviar och chilensk färskpotatis. Det var en riktig höjdarmåltid, trots att den var alldeles vegetarisk!
Som vanligt diskuterade vi dagens händelser över måltiden, som de kultiverade gentlemän vi är. Att Korea nu går mot en återförening efter Kim Jong den andres död är också en en väldigt positiv nyhet. De stora sydkoreanska företagen som Samsung kommer nu få tillgång till ett stort utbud av billig arbetskraft. Detta kan vara precis det som behövs för att få igång konjunkturen igen.
Dagens stora samtalsämne var dock inte Korea utan Saabkonkursen som så dominerat den svenska nyhetsrapporteringen idag. Advokaten tyckte synd om sin kollega Guy Lofalk som kämpat så hårt för att rädda företaget. Han nämnde också att det kunde bli svårt för de anställda, inte minst nu i juletider. Han föreslog att vi, som de samhällets ansvarsfulla stöttepelare vi är, kanske kunde arrangera ett soppkök för dem eller liknande, men då slog jag näven i bordet och sade ifrån!
Människorna i en liten avkrok på landsbygden kan inte räkna med att bli räddade av välgörare varenda gång någonting går snett. Istället kan säkert ett telemarketingföretag öppna ett call center. Som jag skrev om igår så hjälper dessa fina företag inte bara dessa landsortssamhällen att överleva, utan förser också dess ungdom med meningsfull sysselsättning och en känsla av yrkesstolthet. Det skulle inte förvåna mig om det visar sig att det blev telemarketingföretagen som blev räddningen för de före detta Saabanställda i Vänersborg!
Dessvärre finns det en risk att vår statsminister sätter stopp för det hela. En efter en så gör han nu vänsterns ståndpunkter till sina egna, och nu har han tydligen gått och blivit feminist också! Risken finns nu att även han börjar stämma in i den vänstervridna kritiken mot telemarketingföretagens verksamhet. Det är det som är problemet i Sverige idag, vi har blivit alldeles för veka!
Ett exempel på detta är hur tidningarna idag skriver om hårt idrottande barn som om detta vore någonting negativt. Själv minns jag med ett nostalgiskt skimmer all den glädje som idrotten gav mig under min ungdoms glada dagar på Sigtuna, och jag är än idag en aktiv utövare av tennis och min stora passion golfen. Men dagens ungdom har inte längre den 105-årige stålbankiren Irving Kahn som förebild, istället vill de bli som sina musikaliska hophip-idoler, och vägrar numera till och med att ta av sig kepsen inomhus! Jag är rädd att utan ett värdekonservativt uppvaknande riskerar Sverige att gå en mycket mörk framtid till mötes.
Som vanligt diskuterade vi dagens händelser över måltiden, som de kultiverade gentlemän vi är. Att Korea nu går mot en återförening efter Kim Jong den andres död är också en en väldigt positiv nyhet. De stora sydkoreanska företagen som Samsung kommer nu få tillgång till ett stort utbud av billig arbetskraft. Detta kan vara precis det som behövs för att få igång konjunkturen igen.
Dagens stora samtalsämne var dock inte Korea utan Saabkonkursen som så dominerat den svenska nyhetsrapporteringen idag. Advokaten tyckte synd om sin kollega Guy Lofalk som kämpat så hårt för att rädda företaget. Han nämnde också att det kunde bli svårt för de anställda, inte minst nu i juletider. Han föreslog att vi, som de samhällets ansvarsfulla stöttepelare vi är, kanske kunde arrangera ett soppkök för dem eller liknande, men då slog jag näven i bordet och sade ifrån!
Människorna i en liten avkrok på landsbygden kan inte räkna med att bli räddade av välgörare varenda gång någonting går snett. Istället kan säkert ett telemarketingföretag öppna ett call center. Som jag skrev om igår så hjälper dessa fina företag inte bara dessa landsortssamhällen att överleva, utan förser också dess ungdom med meningsfull sysselsättning och en känsla av yrkesstolthet. Det skulle inte förvåna mig om det visar sig att det blev telemarketingföretagen som blev räddningen för de före detta Saabanställda i Vänersborg!
Dessvärre finns det en risk att vår statsminister sätter stopp för det hela. En efter en så gör han nu vänsterns ståndpunkter till sina egna, och nu har han tydligen gått och blivit feminist också! Risken finns nu att även han börjar stämma in i den vänstervridna kritiken mot telemarketingföretagens verksamhet. Det är det som är problemet i Sverige idag, vi har blivit alldeles för veka!
Ett exempel på detta är hur tidningarna idag skriver om hårt idrottande barn som om detta vore någonting negativt. Själv minns jag med ett nostalgiskt skimmer all den glädje som idrotten gav mig under min ungdoms glada dagar på Sigtuna, och jag är än idag en aktiv utövare av tennis och min stora passion golfen. Men dagens ungdom har inte längre den 105-årige stålbankiren Irving Kahn som förebild, istället vill de bli som sina musikaliska hophip-idoler, och vägrar numera till och med att ta av sig kepsen inomhus! Jag är rädd att utan ett värdekonservativt uppvaknande riskerar Sverige att gå en mycket mörk framtid till mötes.
tisdag 13 december 2011
På Sigtuna lärde oss husmor vikten av god kost
Julen närmar sig med stormsteg. Jag bestämde mig idag för att jag var värd en tidig julklapp i form av en ny Rolex, efter allt hårt slit på den finansmarknad som varit så instabil i spåren av den eurokris som av alla onödiga statliga regleringar av marknaden orsakat. Till Grevinnan funderar jag på ett halsband med äkta Sierra Leonediamanter. Till Mäklarens son som är en fattig student utan egen inkomst har jag bestämt mig för att köpa en exklusiv champagnesamling.
Maten är ju också ett viktigt inslag i julfirandet. På Sigtuna brukade husmor alltid betona vikten av att äta ordentligt. "Om unge Greven skall kunna memorera alla Milton Friedmans teser och utveckla en riktigt fin swing på golfbanan kräver kroppen energi" brukade hon alltid säga. Eftersom husmor var en mycket klok kvinna så har jag allt sedan Sigtunatiden försökt leva enligt hennes råd. Jag äter bara den finaste hummer och oxfilé och jag dricker bara vin, champagne och cognac av de mest exklusiva av årgångar.
Det är därför jag blir så oroad när kommunpolitiker - även från Högern(!) - på värsta miljöpartistmanér nu uppmanar till bojkott av köttindustrin en dag i veckan. Utan en bit hummer, ox- eller fläskfilé riskerar barnen att drabbas av bristsjukdomar i de åldrar då deras kroppar som bäst behöver en balanserad kost. En hel generation kan på detta sätt drabbas av men för livet!
Det hela handlar såklart om att snåla på våra barn, en skandal långt mycket värre än de påstådda oegentligheterna på Carema. För att få denna samvetslösa besparing att istället framstå som något bra så spelar de föga oväntat ut klimatkortet.
Samtidigt gör Kanade å sin nu det enda rätta och hoppar av Kyotoprotokollet. De kanadensiska barnen kommer inte behöva oroa sig för att i kvasivetenskapen och vänsterextrema miljörörelsers namn gå hungriga eller drabbas av bristsjukdomar. Vi i Sverige borde följa deras exempel!
Maten är ju också ett viktigt inslag i julfirandet. På Sigtuna brukade husmor alltid betona vikten av att äta ordentligt. "Om unge Greven skall kunna memorera alla Milton Friedmans teser och utveckla en riktigt fin swing på golfbanan kräver kroppen energi" brukade hon alltid säga. Eftersom husmor var en mycket klok kvinna så har jag allt sedan Sigtunatiden försökt leva enligt hennes råd. Jag äter bara den finaste hummer och oxfilé och jag dricker bara vin, champagne och cognac av de mest exklusiva av årgångar.
Det är därför jag blir så oroad när kommunpolitiker - även från Högern(!) - på värsta miljöpartistmanér nu uppmanar till bojkott av köttindustrin en dag i veckan. Utan en bit hummer, ox- eller fläskfilé riskerar barnen att drabbas av bristsjukdomar i de åldrar då deras kroppar som bäst behöver en balanserad kost. En hel generation kan på detta sätt drabbas av men för livet!
Det hela handlar såklart om att snåla på våra barn, en skandal långt mycket värre än de påstådda oegentligheterna på Carema. För att få denna samvetslösa besparing att istället framstå som något bra så spelar de föga oväntat ut klimatkortet.
Samtidigt gör Kanade å sin nu det enda rätta och hoppar av Kyotoprotokollet. De kanadensiska barnen kommer inte behöva oroa sig för att i kvasivetenskapen och vänsterextrema miljörörelsers namn gå hungriga eller drabbas av bristsjukdomar. Vi i Sverige borde följa deras exempel!
tisdag 6 december 2011
Therese Alshammar - en förebild för rikets ungdom
Jag har precis å ätten Grijshufvuds vägnar sänt gratulationstelegram till Therese Alshammar som idag utnämnts till Svenska Dagbladets guldmedaljörska för sina fantastiska idrottsprestationer! Sveriges ungdomar behöver förebilder som Therese, särskilt i dessa dagar då skolidrotten är så sorgligt eftersatt. Hur skall det gå med Sveriges försvar om ungdomen förklenas av att bara spela sådana där videovåldsspel hela dagarna? Jag brukar alltid säga att en sund själ i en sund kropp, det är det bästa för människan. Mandom, mod och morske män, som diktaren skrev, det är ett ideal för rikets ungdomar att sträva mot!
Själv har jag ett passionerat idrottsintresse sedan min ungdoms glada dagar på Sigtuna, och jag försöker vara en förebild för ungdomen genom att idrotta själv. Som jag tidigare skrivit om är jag något av en tennisfantast, men min stora passion är som sig bör golfen. Så fort vädret tillåter brukar jag, Advokaten och Friherren gå en runda. Tyvärr så har jag haft stora problem med defekt utrustning på senare år, och i somras så fick jag nog av defekta golfklubbor och kastade i vredesmod min golfbag i sjön.
Själv har jag ett passionerat idrottsintresse sedan min ungdoms glada dagar på Sigtuna, och jag försöker vara en förebild för ungdomen genom att idrotta själv. Som jag tidigare skrivit om är jag något av en tennisfantast, men min stora passion är som sig bör golfen. Så fort vädret tillåter brukar jag, Advokaten och Friherren gå en runda. Tyvärr så har jag haft stora problem med defekt utrustning på senare år, och i somras så fick jag nog av defekta golfklubbor och kastade i vredesmod min golfbag i sjön.
fredag 2 december 2011
Textilarbetarsonen hotar Sveriges framtid!
Den populistiske textilarbetarsonen Jan Björklund föreslår nu att riksinternatens statsbidrag skall halveras och deras möjlighet att ta ut en utbildningsavgift skall förbjudas. Herr Björklund hoppas härmed, får man anta, att populistiskt plocka hem några billiga politiska poäng, men vad denna lågborne tölp inte förstår är att förslaget hotar Sveriges framtid!
På riksinternaten utbildas Sveriges framtid, rikets crème de la crème, på vilkas axlar det tunga ansvaret för att en dag ta över skötseln av Sverige ligger. Nu vill herr Björklund beröva riksinternaten deras försörjningsmöjlighet, och därmed beröva vårt rike nästa generations ledare. Detta är en tragedi av ohyggliga mått för Sverige!
Jag skall be min gode vän Advokaten undersöka de juridiska aspekterna av herr Björklunds agerande. See you in court, som man säger!
På riksinternaten utbildas Sveriges framtid, rikets crème de la crème, på vilkas axlar det tunga ansvaret för att en dag ta över skötseln av Sverige ligger. Nu vill herr Björklund beröva riksinternaten deras försörjningsmöjlighet, och därmed beröva vårt rike nästa generations ledare. Detta är en tragedi av ohyggliga mått för Sverige!
Jag skall be min gode vän Advokaten undersöka de juridiska aspekterna av herr Björklunds agerande. See you in court, som man säger!
onsdag 30 november 2011
Grijshufvud vs Wolffhaupt: 2-0
Aftonens vaktelägg, cognac och cigarr tillsammans med Advokaten, Bankmannen och Friherren var en mycket förnöjsam tilldragelse och jag grymtade gott genom hela aftonen. Efter några glas cognac blev jag till och med så glad i hågen att jag bestämde mig för att hämnas på von Wolffhaupt för hur han anföll mig häromveckan. Jag tog upp min käcka lilla e-Phone-manick, slog hans nummer och hånade honom skoningslöst för hans lågadliga börd.
Wolffen - jag brukar lite humoristiskt och föraktfullt kalla honom så - blev helt rabiat och började avundsjukt skrika och vråla om hur han skulle polisanmäla de ytterst lönsamma affärer med Saabaktier som jag gjorde tidigare idag. Som en galen hund fortsatte han att hävda att det skulle röra sig om insideraffärer, som det faktum att jag köpte en stor aktiepost igår före Schweizaffären offentliggjordes, och sedan sålde dem idag efter att aktien kraftigt stigit, skulle vara bevis på någon sorts ohederligt förfarande från min sida.
Jag skrattade åt honom och sade att min gode vän Advokaten satt bredvid mig, och var redo att rycka ut och försvara min heder med omedelbar verkan om så krävdes. Advokaten själv såg lite blek ut, men oss emellan så är det allmänt känd att han kan vara lite feg och lättskrämd av sig och jag är inte det minsta oroad! Jag har inte begått några oegentligheter, bara agerat på min legendariska magkänsla och den information jag råkat förfoga över.
För övrigt så vill jag apropå debatten om riksinternaten tillägga att något mordförsök minsann aldrig har rapporterats från Sigtuna eller Lundsberg, vilket är mer än vad man kan säga om de kommunala skolorna. Detta är ännu bevis på hur orättvisa, avundsjuka och oproportionalitet präglar den urspårade debatten.
Wolffen - jag brukar lite humoristiskt och föraktfullt kalla honom så - blev helt rabiat och började avundsjukt skrika och vråla om hur han skulle polisanmäla de ytterst lönsamma affärer med Saabaktier som jag gjorde tidigare idag. Som en galen hund fortsatte han att hävda att det skulle röra sig om insideraffärer, som det faktum att jag köpte en stor aktiepost igår före Schweizaffären offentliggjordes, och sedan sålde dem idag efter att aktien kraftigt stigit, skulle vara bevis på någon sorts ohederligt förfarande från min sida.
Jag skrattade åt honom och sade att min gode vän Advokaten satt bredvid mig, och var redo att rycka ut och försvara min heder med omedelbar verkan om så krävdes. Advokaten själv såg lite blek ut, men oss emellan så är det allmänt känd att han kan vara lite feg och lättskrämd av sig och jag är inte det minsta oroad! Jag har inte begått några oegentligheter, bara agerat på min legendariska magkänsla och den information jag råkat förfoga över.
För övrigt så vill jag apropå debatten om riksinternaten tillägga att något mordförsök minsann aldrig har rapporterats från Sigtuna eller Lundsberg, vilket är mer än vad man kan säga om de kommunala skolorna. Detta är ännu bevis på hur orättvisa, avundsjuka och oproportionalitet präglar den urspårade debatten.
Greven och Redaren måste följas av fler modiga själar!
Efter mitt inlägg igår, där jag utan att spara på krutet gjorde klart vad jag tycker om textilarbetarsonen Björklund och hans populistiska krypskytte på riksinternaten, så börjar det till slut komma motbilder till förtalsartiklarna. Idag tar Redaren Ulf G. Ryder - troligtvis inspirerad av hur er ödmjuke Greve vågade tala klarspråk - bladet från munnen och instämmer till fullo i min kritik av Herr Björklund. Det stämmer inte alls, bara man går runt och lyssnar på skolan så är de "happy people" summerar Redaren så vältaligt läget, vilket man tycker en gång för alla borde tysta kritiken.
Tyvärr kommer troligtvis detta ändå inte sätta stopp för vänsterjournalisternas skandaljournalistik, de har funnit ett vinnande koncept och lär inte släppa det i första taget. Därför efterlyser jag nu fler modiga föräldrar och gamla elever som en gång för alla kan klargöra för folket vilket överlägset och felfritt system riksinternaten utgör. Greven och Redaren kan inte vinna denna strid på egen hand!
Tyvärr kommer troligtvis detta ändå inte sätta stopp för vänsterjournalisternas skandaljournalistik, de har funnit ett vinnande koncept och lär inte släppa det i första taget. Därför efterlyser jag nu fler modiga föräldrar och gamla elever som en gång för alla kan klargöra för folket vilket överlägset och felfritt system riksinternaten utgör. Greven och Redaren kan inte vinna denna strid på egen hand!
tisdag 29 november 2011
Vi överger inte fotfolket!
Jag har ingenting märkt av det stora datorhaveri som påstås ha drabbat Sverige. Som alla kan ses så uppdaterar denna Grefve sina datoriserade grubblerier i vanlig ordning, min lilla e-Phone-manick* fungerar som vanligt och börsen hålls öppen som sig bör. Jag tycker det är onödigt att på detta sätt riskera att skapa panik i samhället, bara för att ett och annat landsortsapotek inte har kunnat expediera sina kunder. Panik är skadligt och kan utmynna i irrationellt beteende, precis som Riksbanken förstod då de tillsåg att arbetarklassbanken Swedbank kunde räddas under diskreta former. Panik är aldrig bra för affärerna, som Bankmannen brukar säga!
Samma sak gäller förstås för den finansiella kris som råder idag. Så länge ingen kände till vad som gömde sig bakom athenarnas kreativa bokföring så snurrade enligt Mäklaren världsekonomin som ett väljoljat maskineri, men då den där socialisten Papandreou fick för sig att det var nödvändigt att offentliggöra alla finanstekniska detaljer tog det hela en ände med förskräckelse! Nu börjar effekterna sprida sig ända till Tyskland och ingenting är sig längre likt.
Vi som orkestrerar världsekonomin har lyckligtvis sett till att säkra våra tillgångar (fotfolket behöver inte oroa sig för att vi skall ta våra faderliga händer från dem!), men att överföra förlusterna på de lägre klasserna och deras småsparande har tagit ansenlig tid och kraft från vår sida att ordna. Tid och kraft som istället hade kunnat läggas på hedgefonder och att skatteplanera för landets bästa.
Till min sorg så ser jag slutligen att skandaliseringen av våra fina riksinternat fortsätter, och även här gäller förstås att panik är skadligt! Så länge skolan fick sköta sig själv så fungerade allting bra och folket höll sig lugnt. Nu har det hela gått så långt att den där ignoranta textilarbetarsonen till skolminister har mage att hota med att dra in tillståndet! - ungefär som om Lundsberg vore någon simpel kommunal förortsskola för kreti och pleti.
Att herr Björklunds tänder inte vet sin plats är allmänt känt, men nu vet vi också att han själv inte gör det heller! Herr Björklund behöver veta hut och lära sig att ej lägga sig i vad som icke angår honom!
* Någon sade mig att det stavas iPhone, vilket fick mig att skratta gott. Bokstaven e uttalas ju som i på det engelska språket!
Samma sak gäller förstås för den finansiella kris som råder idag. Så länge ingen kände till vad som gömde sig bakom athenarnas kreativa bokföring så snurrade enligt Mäklaren världsekonomin som ett väljoljat maskineri, men då den där socialisten Papandreou fick för sig att det var nödvändigt att offentliggöra alla finanstekniska detaljer tog det hela en ände med förskräckelse! Nu börjar effekterna sprida sig ända till Tyskland och ingenting är sig längre likt.
Vi som orkestrerar världsekonomin har lyckligtvis sett till att säkra våra tillgångar (fotfolket behöver inte oroa sig för att vi skall ta våra faderliga händer från dem!), men att överföra förlusterna på de lägre klasserna och deras småsparande har tagit ansenlig tid och kraft från vår sida att ordna. Tid och kraft som istället hade kunnat läggas på hedgefonder och att skatteplanera för landets bästa.
Till min sorg så ser jag slutligen att skandaliseringen av våra fina riksinternat fortsätter, och även här gäller förstås att panik är skadligt! Så länge skolan fick sköta sig själv så fungerade allting bra och folket höll sig lugnt. Nu har det hela gått så långt att den där ignoranta textilarbetarsonen till skolminister har mage att hota med att dra in tillståndet! - ungefär som om Lundsberg vore någon simpel kommunal förortsskola för kreti och pleti.
Att herr Björklunds tänder inte vet sin plats är allmänt känt, men nu vet vi också att han själv inte gör det heller! Herr Björklund behöver veta hut och lära sig att ej lägga sig i vad som icke angår honom!
* Någon sade mig att det stavas iPhone, vilket fick mig att skratta gott. Bokstaven e uttalas ju som i på det engelska språket!
lördag 26 november 2011
Grevliga frukostfunderingar
Gårdagens cognac på Advokatens punschveranda var en riktigt förnöjsam tilldragelse! När det framåt småtimmarna var dags att bryta upp så kände jag mig ung och vital, och beslöt mig att gå hem istället för att ta en droska som jag brukar. När jag på cognacsostadiga grevben hade kommit halvvägs hem så hände dock något som hade kunnat förstöra hela aftonen, jag mötte von Wolffhaupt! Om någon till äventyrs inte känner till legendariska rivaliteten mellan våra ätter så går den tillbaka till trettioåriga kriget, då ett kompani under en av von Wolffhaupts förfäder massakrerade en hel gren av vår ätt i samband med stormningen av Schweinfurt.
Han började ropa okvädningsord efter mig, påstod att jag var en "finansiell analfabet som levde på ärvda pengar" och liknande grundlösa anklagelser, men jag samlade mig fort och punkterade effektivt hans ballong med att kalla honom en "uppkomling från lågadeln!", och utdelade sedan nådastöten då jag kallade hans hans hustru (de är jämngamla) för "en gammal skata". Nöjd med min storseger i detta verbala slag promenerade jag sedan kvickt resten av vägen hem med lätta steg.
Idag var det med en lätt cognacshuvudvärk jag sent steg upp ur sängen för att äta en rejäl frukost med löjromstoast. I tidningarna fanns det mycket som jag tycker förtjänar en Greves skarpsinniga kommentarer:
Vi kan förvänta oss snö i stora delar av Sverige. Självklart en positiv nyhet, kyla och snö är karaktärsdanande och driver upp elpriserna vilket är fantastiskt för oss med intressen i kraftindustrin.
Att den store Antonov har blivit släppt från fängelset är strålande nyheter! När det väl kom till kritan så hade såklart åklagaren ingenting på honom, och insåg det orimliga i att förfölja en hårt arbetande finansman som bara ville bidraga till att bygga en bättre värld. Jag hoppas detta blir en vändpunkt i förföljelserna av världens bankmän!
Anders Borg ställer sig nu på chokladkonfektskvinnans sida, och sjunger de höga skatternas lov. Som jag tidigare sagt litar jag inte alls på den mannen, en socialist är vad han är! Att han sedan sätter förtryckarna på Skatteverket att granska riskkapitalister som bara försöker skapa ett bra näringslivsklimat i Sverige gör det hela till en ännu större förolämpning!
En man tycks ha blivit skjuten under älgjakten. Jag hoppas verkligen att det inte är min mycket gode vän Hans Majestät Konungen eller någon av hans kamrater!
Dagens veka svenskar påstås bli stressade av sina arbeten. Vilket groteskt strunt! Hårt arbete bygger karaktär och skapar välstånd. Doktor Grijshufvud ordination är 10 timmars arbetsdag, lördagsarbete och minskat antal semesterdagar!
Vidare förtalas världens så kallade "diktaturer" och en del uppviglare uppmanar till och med till resebojkott! Själv reste jag ofta med stort behållning till Spanien då landet fortfarande leddes av den store med ack så förtalade Franco. Se bara vad som har hänt efter att de släppte folkviljan lös, nu står landet på ruinens brant! I Thailand har man i alla fall förstånd att åtala alla som smädar kungahuset för majestätsbrott. Även vi i Europa har ett och annat att lära av de där folken!
Slutligen så konstaterar jag med tungt hjärta att det barbariska förbudet mot klusterbomber tycks bestå. Detta är vansinne, det orsakar massiva förluster för vår fina vapenindustri och ger världens barbarer fritt spelrum att sticka upp mot sakernas ordning. Är det en sådan värld vi vill överlämna till våra barn?!
Till min bestörtning ser jag nu också hur rånare idag har beskjutit den svenska poliskåren! Vad är det för samhälle vi lever i, då folket inte har större respekt för ordningsmakten? Som jag alltid har sagt, det var ett stort misstag att avskaffa dödsstraffet!
Förfärligt, nu baktalas de fina internaten idag igen! De sensationslyssna journalisterna borde läsa vad jag skrivit om detta tidigare, så de förstår hur det i själva verket förhåller sig!
Nej, nu måste jag verkligen skynda mig iväg till välgörenhetsbalen som min hustru Grevinnan har lagt ned så mycket tid på att arrangera. Fattighjonen måste ju få några smulor de med!
Han började ropa okvädningsord efter mig, påstod att jag var en "finansiell analfabet som levde på ärvda pengar" och liknande grundlösa anklagelser, men jag samlade mig fort och punkterade effektivt hans ballong med att kalla honom en "uppkomling från lågadeln!", och utdelade sedan nådastöten då jag kallade hans hans hustru (de är jämngamla) för "en gammal skata". Nöjd med min storseger i detta verbala slag promenerade jag sedan kvickt resten av vägen hem med lätta steg.
Idag var det med en lätt cognacshuvudvärk jag sent steg upp ur sängen för att äta en rejäl frukost med löjromstoast. I tidningarna fanns det mycket som jag tycker förtjänar en Greves skarpsinniga kommentarer:
Vi kan förvänta oss snö i stora delar av Sverige. Självklart en positiv nyhet, kyla och snö är karaktärsdanande och driver upp elpriserna vilket är fantastiskt för oss med intressen i kraftindustrin.
Att den store Antonov har blivit släppt från fängelset är strålande nyheter! När det väl kom till kritan så hade såklart åklagaren ingenting på honom, och insåg det orimliga i att förfölja en hårt arbetande finansman som bara ville bidraga till att bygga en bättre värld. Jag hoppas detta blir en vändpunkt i förföljelserna av världens bankmän!
Anders Borg ställer sig nu på chokladkonfektskvinnans sida, och sjunger de höga skatternas lov. Som jag tidigare sagt litar jag inte alls på den mannen, en socialist är vad han är! Att han sedan sätter förtryckarna på Skatteverket att granska riskkapitalister som bara försöker skapa ett bra näringslivsklimat i Sverige gör det hela till en ännu större förolämpning!
En man tycks ha blivit skjuten under älgjakten. Jag hoppas verkligen att det inte är min mycket gode vän Hans Majestät Konungen eller någon av hans kamrater!
Dagens veka svenskar påstås bli stressade av sina arbeten. Vilket groteskt strunt! Hårt arbete bygger karaktär och skapar välstånd. Doktor Grijshufvud ordination är 10 timmars arbetsdag, lördagsarbete och minskat antal semesterdagar!
Vidare förtalas världens så kallade "diktaturer" och en del uppviglare uppmanar till och med till resebojkott! Själv reste jag ofta med stort behållning till Spanien då landet fortfarande leddes av den store med ack så förtalade Franco. Se bara vad som har hänt efter att de släppte folkviljan lös, nu står landet på ruinens brant! I Thailand har man i alla fall förstånd att åtala alla som smädar kungahuset för majestätsbrott. Även vi i Europa har ett och annat att lära av de där folken!
Slutligen så konstaterar jag med tungt hjärta att det barbariska förbudet mot klusterbomber tycks bestå. Detta är vansinne, det orsakar massiva förluster för vår fina vapenindustri och ger världens barbarer fritt spelrum att sticka upp mot sakernas ordning. Är det en sådan värld vi vill överlämna till våra barn?!
Till min bestörtning ser jag nu också hur rånare idag har beskjutit den svenska poliskåren! Vad är det för samhälle vi lever i, då folket inte har större respekt för ordningsmakten? Som jag alltid har sagt, det var ett stort misstag att avskaffa dödsstraffet!
Förfärligt, nu baktalas de fina internaten idag igen! De sensationslyssna journalisterna borde läsa vad jag skrivit om detta tidigare, så de förstår hur det i själva verket förhåller sig!
Nej, nu måste jag verkligen skynda mig iväg till välgörenhetsbalen som min hustru Grevinnan har lagt ned så mycket tid på att arrangera. Fattighjonen måste ju få några smulor de med!
torsdag 24 november 2011
Minnen från Sigtuna
Tidningarna går idag till ett skandalöst angrepp mot våra fina svenska internatskolor, i en förtalskampanj av sällan skådat slag och med debattinlägg av skribenter som inte vet vad de talar om! Själv kan jag inte alls förstå vad all uppståndelse går ut på, kamratuppfostransystemet är ett gammalt beprövat fint system där de äldre och klokare barnen får till uppgift att ledsaga de yngre och fostra dem till god överklass.
Själv så är jag ju en gammal Sigtunagosse, så jag vet förstås inte allt vad som försiggår på Lundsberg, men talet om okvädningsord och att hålla yngre elever som slavar finner jag djupt överdrivet. Det där hände bara några elever i varje årskurs, och bara de som var av låg börd och inte alls hörde hemma på skolan.
Till Lundsberg åkte annars jag och mina kamrater några gånger för att ställa till med rackartyg. Jag minns särskilt en varm majdag, då vi tog oss in i smyg och bytte ut alla deras förrättsbestick mot vanliga. Jag hörde många år senare från min gode vän Revisorn, som låg vid Lundsberg vid denna tid, hur det hela hade orsakat stor kalabalik och uppståndelse. Jag skrattade förnöjt både länge och väl när han berättade om detta.
För övrigt har jag bestämt mig att någon av de närmaste helgerna hålla kalas här hemma, Friherren, Revisorn, Bankmannen och Advokaten har alla lovat dyka upp. Efter en magnifik sjurätters måltid samlas vi män i biljardrummet över varsin cigarr och en cognac eller två, samtidigt som fruarna samlas i salongen och diskuterar heminredning, minkpälsar, tjänstefolk och allt det där som kvinnor talar om nuförtiden. Det kommer att bli fantastiskt trevligt detta!
Själv så är jag ju en gammal Sigtunagosse, så jag vet förstås inte allt vad som försiggår på Lundsberg, men talet om okvädningsord och att hålla yngre elever som slavar finner jag djupt överdrivet. Det där hände bara några elever i varje årskurs, och bara de som var av låg börd och inte alls hörde hemma på skolan.
Till Lundsberg åkte annars jag och mina kamrater några gånger för att ställa till med rackartyg. Jag minns särskilt en varm majdag, då vi tog oss in i smyg och bytte ut alla deras förrättsbestick mot vanliga. Jag hörde många år senare från min gode vän Revisorn, som låg vid Lundsberg vid denna tid, hur det hela hade orsakat stor kalabalik och uppståndelse. Jag skrattade förnöjt både länge och väl när han berättade om detta.
För övrigt har jag bestämt mig att någon av de närmaste helgerna hålla kalas här hemma, Friherren, Revisorn, Bankmannen och Advokaten har alla lovat dyka upp. Efter en magnifik sjurätters måltid samlas vi män i biljardrummet över varsin cigarr och en cognac eller två, samtidigt som fruarna samlas i salongen och diskuterar heminredning, minkpälsar, tjänstefolk och allt det där som kvinnor talar om nuförtiden. Det kommer att bli fantastiskt trevligt detta!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)