Jag är av den starka övertygelsen att uppfriskande vinterkyla har en sund och härdande effekt på arbetarklassen. För oss män av börd kan den vara emellertid vara direkt skadlig i längden, våra finlemmade finanshänder riskerar till exempel att förfrysa i den stränga kylan. "Något måste göras!", tänkte jag i veckan för mig själv, och bjöd därför in Friherren, Mäklaren, Advokaten, Bankmannen och Mäklarens son på en av mina traditionsenliga "värmekvällar".
Grevens värmekvällar är alltid väldigt uppskattade tillställningar i vinterkylan, vi samlas i jaktstugan där tjänstefolket har tänt en värmande brasa i öppna spisen. Där sitter vi i varsin sekelskiftesfåtölj och värmer oss med cognac och exklusivt schweizisk glühwein, och diskuterar världsläget gentlemen emellan. "Bros before hoes" som Mäklarens son brukar säga, jag är inte helt på det klara med vad det betyder men jag tror det är en broderskapsfras som härstammar från brittiska internatskolor.
Igår diskuterade vi såklart den här svetsaren Löfven som tagit över ledningen för socialisterna efter landsortstidningsreportern Juholt. Vi var alla överens om att han kan bli en farlig motståndare, men han är kärnkraftsanhängare och antifeminist vilket åtminstone är positiva tecken. Därefter gled diskussionen för en stund in på min Jaeger-LeCoultre, fruarnas kläder och pälsar, men det var när vårt samtal kom in på järnvägen som det blev riktigt intressant.
Efter att ha diskuterat för- och nackdelar med detta föråldrade transportmedel så kom vi fram till att det inte har någon framtid i vår moderna värld. Järnvägen var en fantastisk uppfinning under den tidiga industriella revolutionen, men teknikutvecklingen har idag sprungit ifrån denna en gång så viktiga innovation. Järnvägen kan kanske för en tid fortsätta att spela en mindre roll i varma länders transportsystem. Där växlar inte kan frysa och spår inte snöa igen kan måhända tågen fortsätta att rulla i ytterligare några årtionden, men i Sverige är järnvägen idag ingenting annat än en teknisk återvändsgränd.
Lastbilar, supertankers och flygplan är framtiden, konstaterade vi enhälligt. Dessa pålitliga maskiner låter sig inte stoppas av lite snö, utan gör vad de är byggda för oavsett årstid och är inte beroende av opålitlig infrastruktur. Tack vare Kanadas fantastiska oljesandstillgångar är inte heller drivmedelsförsörjningen hotad, utan vi kan hålla dem rullande för evigt.
Som en passionerad naturvän är jag heller inte sen med att se de miljömässiga fördelarna med detta, de stora ingrepp i naturen som järnvägarnas framfart har inneburit kan med järnvägens avskaffande bli ett minne blott. Och glöm inte heller de stora mängder järn som kommer att frigöras då rälsen bryts upp. Banverket kan bli ett nytt Kiruna!
DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Ab, SR, SR, SVT, SVT
Visar inlägg med etikett Miljön. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Miljön. Visa alla inlägg
lördag 4 februari 2012
tisdag 31 januari 2012
Underklassafarin kombinerar nytta med nöje!
Jag förstår att min långa tids tystnad på denna uppskattade blogg har väckt frågor, och kanske också oro, bland mina trogna läsare. Låt mig därför försäkra er alla att jag mår utsökt, jag har varit borta på vildsvinsjakt. Friherren bjöd in mig, Mäklaren och Diplomaten till sitt skånska lantslott, och som den passionerade naturvän jag är så tackade jag givetvis ja direkt.
Vi har haft en fantastisk tillsammans bara vi pojkar och jakten gick fantastiskt. Vi fällde ett stort antal viltsvin, men fråga mig inte hur de smakade. Som mina trogna läsare vet föredrar min gom mer sofistikerade smaker, som till exempel kobebiff, så vi gjorde oss av med kadavren i en mindre insjö utanför Friherrens ägor. Som den stora miljövän jag är så tyckte jag det var viktigt att låta köttet gå tillbaka till naturen.
Jag har ju tidigare skrivit om det förskräckliga nya fenomenet med överklassafari, men till min stora glädje så kunde jag i limousinen på väg tillbaka till den kungliga Huvudstaden läsa på min käcka lilla iPhone-manick om hur arbetet för att komma till rätta med detta problem nu är i full gång. Kristdemokraternas Patric Rylander visar med all önskvärd tydlighet att partimedlemmarna inte tänker låta den värdekonservative Mats Odells olyckliga nederlag i partiledarvalet stoppa deras hårda arbete för fosterlandets moraliskt uppvaknande. Rylander har nämligen fått den genialiska idén att ge kommunisterna svar på tal genom att arrangera underklassafari!
Den driftige Rylander hoppas genom att visa upp "socialbidragstagare" och "vanartiga skrikande ungdomar" i sin naturliga miljö bland nedklottrade "hyresrätter i miljonprogrammet" belysa den obehagliga verkligheten bakom de stundom romantiserade kommunistiska slagorden. På så sätt hoppas Rylander kunna såväl underhålla som utbilda deltagarna. Utöver den lättsamma och mer underhållande aspekten av resorna kommer den, ofta naiva allmänheten, på så sätt ges en chans att se den kommunustiska valmanskårens rätta ansikten. En vaccination mot Jonas Sjöstedts budskap som heter duga!
DN, DN, DN, SvD, Ab, SVT, SVT
Vi har haft en fantastisk tillsammans bara vi pojkar och jakten gick fantastiskt. Vi fällde ett stort antal viltsvin, men fråga mig inte hur de smakade. Som mina trogna läsare vet föredrar min gom mer sofistikerade smaker, som till exempel kobebiff, så vi gjorde oss av med kadavren i en mindre insjö utanför Friherrens ägor. Som den stora miljövän jag är så tyckte jag det var viktigt att låta köttet gå tillbaka till naturen.
Jag har ju tidigare skrivit om det förskräckliga nya fenomenet med överklassafari, men till min stora glädje så kunde jag i limousinen på väg tillbaka till den kungliga Huvudstaden läsa på min käcka lilla iPhone-manick om hur arbetet för att komma till rätta med detta problem nu är i full gång. Kristdemokraternas Patric Rylander visar med all önskvärd tydlighet att partimedlemmarna inte tänker låta den värdekonservative Mats Odells olyckliga nederlag i partiledarvalet stoppa deras hårda arbete för fosterlandets moraliskt uppvaknande. Rylander har nämligen fått den genialiska idén att ge kommunisterna svar på tal genom att arrangera underklassafari!
Den driftige Rylander hoppas genom att visa upp "socialbidragstagare" och "vanartiga skrikande ungdomar" i sin naturliga miljö bland nedklottrade "hyresrätter i miljonprogrammet" belysa den obehagliga verkligheten bakom de stundom romantiserade kommunistiska slagorden. På så sätt hoppas Rylander kunna såväl underhålla som utbilda deltagarna. Utöver den lättsamma och mer underhållande aspekten av resorna kommer den, ofta naiva allmänheten, på så sätt ges en chans att se den kommunustiska valmanskårens rätta ansikten. En vaccination mot Jonas Sjöstedts budskap som heter duga!
DN, DN, DN, SvD, Ab, SVT, SVT
onsdag 11 januari 2012
De vill utnyttja krisen för att krossa ekonomin
Mäklarens son hörde av sig i förmiddags, och bad att få träffa mig över en lunch. Som den student han är tvingas han ibland att nöja sig med budgetalternativ, så det blev inte ens tvårätters idag. Jag är dock inte den som gör mig till, utan lät mig väl smaka av den enkla gåslevermousse vi beställde in. Han berättade om hur hans flickvän nu hade genomgått sin operation, och de var båda väldigt nöjda med resultatet. Han tackade mig för det stora moraliska stöd jag hade varit när jag i december, när jag såväl stillade deras oro för ingreppet som introducerade honom för min gode vän Doktorn.
Efter gåslevern var avklarad kände jag att denna goda nyhet förtjänade att firas, så jag beställde in både efterätt och avec - en alldeles utsökt cognac hors d'âge - till oss båda. Mäklarens son berättade då om en oroväckande utveckling som några av hans vänner på Handels nu hade uppmärksammat honom på. Vänstern och miljöfundementalisterna, förklarade han, ser nu sin chans att utnyttja den av de hårda regleringarna orsakade finanskrisen till att krossa marknadsekonomin en gång för alla!
Själv hade jag lite svårt att tro på detta först, jag tänkte att nu har väl ekonomistudenterna tappat markkontakten där de sitter på sina långa elfenbenshorn! Mäklarens son tog då fram sin lilla käcka iPhone-manick och citerade från dagens tidningsartiklar för mig. Ju mer han läste högt för mig, desto mer insåg jag hur hans teori stämde skrämmande väl med vad som nu utspelar sig omkring oss!
Vänstern försöker nu på bred front provocera fram social oro världen över. Kommunistiska forskare försöker med kvasivetenskapliga argument om hälsorisker sätta stopp för skiftarbetet. Miljöpartiet å sin sida försöker slå undan benen för de svenska företagarna genom att envist kräva sänkt arbetstid, och nu vill man tydligen försämra restaurangernas marginaler också. Allt detta smyger sig nu på efter att försöket att skapa misstro mot bankerna och finansinstituten slog så väl ut. Inte ens Schweiz är längre immunt på denna sorts destruktiv vänsterretorik: landets driftige centralbankschef har nu tvingats avgå efter att illasinnade korroptionsrykten spridits.
Efter att Mäklarens son hade talat klart så hade han övertygat mig om att han hade rätt. När kommunisterna påstår sig kämpa för de svaga i samhället är detta endast en falsk retorik som syftar till att dölja deras riktiga syfte - att krossa marknadsekonomin en gång för alla. Om vänstern verkligen hade värnat om jobben, som de så ofta hävdar, så hade de såklart istället förespråkat en helt annan politik. Vad vi behöver i dessa orostider är såklart en större lönespridning och framför allt avsevärt lägre skatter. Att smygsocialisterna Reinfeldt och Borg nu inte tar chansen att införa ännu ett jobbskatteavdrag är ingenting mindre än en stor skandal!
Efter gåslevern var avklarad kände jag att denna goda nyhet förtjänade att firas, så jag beställde in både efterätt och avec - en alldeles utsökt cognac hors d'âge - till oss båda. Mäklarens son berättade då om en oroväckande utveckling som några av hans vänner på Handels nu hade uppmärksammat honom på. Vänstern och miljöfundementalisterna, förklarade han, ser nu sin chans att utnyttja den av de hårda regleringarna orsakade finanskrisen till att krossa marknadsekonomin en gång för alla!
Själv hade jag lite svårt att tro på detta först, jag tänkte att nu har väl ekonomistudenterna tappat markkontakten där de sitter på sina långa elfenbenshorn! Mäklarens son tog då fram sin lilla käcka iPhone-manick och citerade från dagens tidningsartiklar för mig. Ju mer han läste högt för mig, desto mer insåg jag hur hans teori stämde skrämmande väl med vad som nu utspelar sig omkring oss!
Vänstern försöker nu på bred front provocera fram social oro världen över. Kommunistiska forskare försöker med kvasivetenskapliga argument om hälsorisker sätta stopp för skiftarbetet. Miljöpartiet å sin sida försöker slå undan benen för de svenska företagarna genom att envist kräva sänkt arbetstid, och nu vill man tydligen försämra restaurangernas marginaler också. Allt detta smyger sig nu på efter att försöket att skapa misstro mot bankerna och finansinstituten slog så väl ut. Inte ens Schweiz är längre immunt på denna sorts destruktiv vänsterretorik: landets driftige centralbankschef har nu tvingats avgå efter att illasinnade korroptionsrykten spridits.
Efter att Mäklarens son hade talat klart så hade han övertygat mig om att han hade rätt. När kommunisterna påstår sig kämpa för de svaga i samhället är detta endast en falsk retorik som syftar till att dölja deras riktiga syfte - att krossa marknadsekonomin en gång för alla. Om vänstern verkligen hade värnat om jobben, som de så ofta hävdar, så hade de såklart istället förespråkat en helt annan politik. Vad vi behöver i dessa orostider är såklart en större lönespridning och framför allt avsevärt lägre skatter. Att smygsocialisterna Reinfeldt och Borg nu inte tar chansen att införa ännu ett jobbskatteavdrag är ingenting mindre än en stor skandal!
måndag 9 januari 2012
Kärnkraften är framtiden
Jag diskuterade det spännande ämnet energipolitik med Bankmannen och Mäklaren över dagens lunch. Vi kände alla tre att efter julens alla överdådiga måltider och fina flaskor cognac så var det dags att ta det lite försiktigt med ätandet och drickandet. Vi nöjde oss därför med med en tvårätters lunch och att dela en flaska vitt årgångsvin. Till förrätt åt jag en sallad med jätteräkor och löjrom, och till varmrätt lät jag mig väl smaka av smörstekt fasan med vaktelägg och importerad färskpotatis.
Nåväl, vi diskuterade energipolitiken som sagt, och vi var rörande eniga om att med dagens rekordhöga el- och oljepriset så är det av avgörande betydelse att vi bygger ut vår elproduktion. Kärnkraften är såklart det idealiska valet, fusionsreaktorn är en välbeprövad teknik för att producera de stora mängder energi vår svenska basindustri behöver. Bränslet uran finns i rikliga mängder här hemma i Sverige, och kan till glädje för mig som den varma naturvän jag är brytas med endast minimal miljöpåverkan.
Att kärnkraften inte skulle vara säker är en myt som envist biter sig fast, men incidenten i japanska Tofushima häromåret torde ju ha motbevisat även skeptikerna en gång för alla. För det första har inte en enda människa skadats av radioaktiv strålning efter händelsen, för det andra krävdes det såväl en jordbävning som en tsunami för att olyckan skulle kunna ske, och sådana har vi ju som bekant inte här i Sverige.
Tyvärr väljer regeringen att gå den precis motsatta vägen när man nu satsar stora belopp på en utbyggnad av vindkraften istället. Formellt så sker detta såklart genom privata initiativ, men det är naturligtvis endast efter stora subventioner som dessa satsningar blivit möjliga. Som om inte detta vore illa nog så ökar nu stödet för det fundamentalistiska Miljöpartiet, vilket gör att vi riskerar att få se ännu mer slöseri med skattebetalarnas pengar av denna typ framöver.
Nåväl, nog med dystra framtidsvisioner. Efter Carl Bildts framgångsrika år som statsminister tog ju som bekant socialisten Göran Persson över. I sann socialistisk anda förde kommunalpolitikern Persson en marknadsfientlig politik i flera år, ända tills Högern tog över makten igen och Persson blev ersätt av först den här chokladkonfektskvinnan Sahlin och sedan landsortstidningsreportern Juholt.
Persson verkar dock ha blivit omvänd på äldre dagar, härtill måhända inspirerad av sin nya roll som godsägare, och berättar idag om sitt passionerade stöd för euron! Det är uppmuntrande att se att även en socialist på detta sätt kan komma på bättre tankar. Om fler politiker skulle komma till samma insikt som Persson så skulle kanske den kris som idag slår så förödande mot många europeiska näringsidkare redan varit löst!
Nåväl, vi diskuterade energipolitiken som sagt, och vi var rörande eniga om att med dagens rekordhöga el- och oljepriset så är det av avgörande betydelse att vi bygger ut vår elproduktion. Kärnkraften är såklart det idealiska valet, fusionsreaktorn är en välbeprövad teknik för att producera de stora mängder energi vår svenska basindustri behöver. Bränslet uran finns i rikliga mängder här hemma i Sverige, och kan till glädje för mig som den varma naturvän jag är brytas med endast minimal miljöpåverkan.
Att kärnkraften inte skulle vara säker är en myt som envist biter sig fast, men incidenten i japanska Tofushima häromåret torde ju ha motbevisat även skeptikerna en gång för alla. För det första har inte en enda människa skadats av radioaktiv strålning efter händelsen, för det andra krävdes det såväl en jordbävning som en tsunami för att olyckan skulle kunna ske, och sådana har vi ju som bekant inte här i Sverige.
Tyvärr väljer regeringen att gå den precis motsatta vägen när man nu satsar stora belopp på en utbyggnad av vindkraften istället. Formellt så sker detta såklart genom privata initiativ, men det är naturligtvis endast efter stora subventioner som dessa satsningar blivit möjliga. Som om inte detta vore illa nog så ökar nu stödet för det fundamentalistiska Miljöpartiet, vilket gör att vi riskerar att få se ännu mer slöseri med skattebetalarnas pengar av denna typ framöver.
Nåväl, nog med dystra framtidsvisioner. Efter Carl Bildts framgångsrika år som statsminister tog ju som bekant socialisten Göran Persson över. I sann socialistisk anda förde kommunalpolitikern Persson en marknadsfientlig politik i flera år, ända tills Högern tog över makten igen och Persson blev ersätt av först den här chokladkonfektskvinnan Sahlin och sedan landsortstidningsreportern Juholt.
Persson verkar dock ha blivit omvänd på äldre dagar, härtill måhända inspirerad av sin nya roll som godsägare, och berättar idag om sitt passionerade stöd för euron! Det är uppmuntrande att se att även en socialist på detta sätt kan komma på bättre tankar. Om fler politiker skulle komma till samma insikt som Persson så skulle kanske den kris som idag slår så förödande mot många europeiska näringsidkare redan varit löst!
söndag 8 januari 2012
Idrottsföräldrarna förtjänar vårt stöd
Jag var precis över hos Advokaten för att gå igenom några detaljer kring Caymanöarnas beskattningsbestämmelser. Efter några timmars mycket givande arbete med siffrorna - den här ockraren till landsortsekonom Anders Borg får räkna med att sätta skrattet i halsen! - så belönade vi oss själva med varsitt glas årgångschampagne och en rejäl cigarr, och slappnade av med att minnas de glada dagarna på Sigtuna i vår vilda ungdom.
På Sigtuna fick vi såväl leva ut vårt stora intresse för gentlemannasporter som lära oss disciplin, och denna fostran bidrog oss till att göra oss till de framgångsrika män vi är idag. Detta framgångsrecept tegs dock ihjäl när drevet mot Lundsberg pågick som värst, istället fokuserade media på ett fåtal negativa incidenter och blåste upp dem till löjeväckande stora dimensioner. Att media inte har lärt sig någonting av detta illustreras av hur vänstermedia idag går nu till attack mot en fader, som bestraffade sin son med att låta honom promenera hem efter att ha svikit sina lagkramrater under en innebandyturnering.
Den här sortens artiklar är typiska för dagens flumpedagogiska Sverige. Fadern ville naturligvis endast sin sons bästa, och gjorde allt som stod i sin makt för att ge sonen en bra uppfostran. Som en god fader ville han förbereda sin son för det hårda livet utanför barndomsvillans trygga väggar, så att denne fick möjligheten till ett framgångsrikt liv. Hur, frågar jag mig, skulle vi annars kunna få fram toppidrottsmän som kan försvara rikets fana och ära? Tror någon att den Svenska triumfen i junior-VM hade varit möjlig utan hård träning och engagerade föräldrar?
Därtill är det såklart varje barns skyldighet att göra sina föräldrar stolta. Föräldrarna har inte bara satt barnet till världen, de har också såväl fostrat det som investerat avsevärda belopp i dess uppväxt.
Läser för övrigt om en skrämmande utveckling där leopardattackerna nu ökar kraftigt i världen. Här i Sverige har vi ju såklart inga leoparder, om man inte räknar Grevinnans pälsar förstås, men vi kan ändå få en liknande utveckling tack vare de vargar som med myndigheternas beskydd härjar fritt i landet. När Jägarnas Riksförbund nu så modigt föreslår att vargen skall utrotas i Sverige gör de oss alla en stor tjänst. Tyvärr lär som vanligt deras förslag bemötas av miljöfundamentalisternas kompakta motstånd, och därefter kommer debatten effektivt att tystas i den politiska korrekthetens namn.
På Sigtuna fick vi såväl leva ut vårt stora intresse för gentlemannasporter som lära oss disciplin, och denna fostran bidrog oss till att göra oss till de framgångsrika män vi är idag. Detta framgångsrecept tegs dock ihjäl när drevet mot Lundsberg pågick som värst, istället fokuserade media på ett fåtal negativa incidenter och blåste upp dem till löjeväckande stora dimensioner. Att media inte har lärt sig någonting av detta illustreras av hur vänstermedia idag går nu till attack mot en fader, som bestraffade sin son med att låta honom promenera hem efter att ha svikit sina lagkramrater under en innebandyturnering.
Den här sortens artiklar är typiska för dagens flumpedagogiska Sverige. Fadern ville naturligvis endast sin sons bästa, och gjorde allt som stod i sin makt för att ge sonen en bra uppfostran. Som en god fader ville han förbereda sin son för det hårda livet utanför barndomsvillans trygga väggar, så att denne fick möjligheten till ett framgångsrikt liv. Hur, frågar jag mig, skulle vi annars kunna få fram toppidrottsmän som kan försvara rikets fana och ära? Tror någon att den Svenska triumfen i junior-VM hade varit möjlig utan hård träning och engagerade föräldrar?
Därtill är det såklart varje barns skyldighet att göra sina föräldrar stolta. Föräldrarna har inte bara satt barnet till världen, de har också såväl fostrat det som investerat avsevärda belopp i dess uppväxt.
Läser för övrigt om en skrämmande utveckling där leopardattackerna nu ökar kraftigt i världen. Här i Sverige har vi ju såklart inga leoparder, om man inte räknar Grevinnans pälsar förstås, men vi kan ändå få en liknande utveckling tack vare de vargar som med myndigheternas beskydd härjar fritt i landet. När Jägarnas Riksförbund nu så modigt föreslår att vargen skall utrotas i Sverige gör de oss alla en stor tjänst. Tyvärr lär som vanligt deras förslag bemötas av miljöfundamentalisternas kompakta motstånd, och därefter kommer debatten effektivt att tystas i den politiska korrekthetens namn.
fredag 6 januari 2012
Vi låter oss inte skrämmas av kommunismen!
Jag har i sann gentlemannaanda tillbringat förmiddagen med att spela tennis tillsammans med Revisorn. Vi finner båda stort nöje i att i sann sportsligt anda utöva denna klassiska sport mot varandra, men tyvärr "förlorade" jag efter att ännu en gång ha råkat ut för defekt utrustning. Ett högt pris är tyvärr ingen garanti för ett välbalanserat racket nu för tiden, och tack vare detta problem har jag tvingats genomlida den ena förnedrande "förlusten" efter den andra.
Efter matchen så satte jag på min lilla käcka iPhone-manick med diamantinlägg som Grevinnan köpte till mig i Dubai, och skummade igenom nyhetsflödet. Den här gossen Sjöstedt har tydligen blivit vald till kommunisternas partiledare nu, och jag börjar undra om jag kanske inte tog ut glädjen i förskott när jag skålade i cognac för tågkonduktören Ohlys avgång igår.
Sjöstedt verkar vara ännu en farlig motståndare till det svenska näringslivet. Att han är en rabiat EU-motståndare har inte hindrat honom från att i flera år jobba för EU med alla de löneförmåner detta innebär. Han vill också förbjuda friskolorna från att ta ut vinster(!) och har uppenbarligen inte funderat över vem som skulle vilja bedriva skolverksamhet under så ofördelaktiga omständigheter.
Därtill är han inte bara en klimatfundamentalist som vill minska kolmonoxidutsläppen, utan har också kokat ihop någon förvirrad teori om att dessa utsläpp hör samman med "internationell solidaritet och rättvisa". Utifrån denna förvirrade tes argumenterar han sedan för att järnvägen skall byggas ut, trots att den idag så tydligt visat sig vara en teknisk återvändsgränd.
"Han kan skrämma skiten ur borgarna" sades tydligen på kommunistkongressen, vilket säkerligen var ett tungt vägande skäl till att han valdes. Vi låter oss dock inte skrämmas! Tror ett gäng rabulister, anarkister och uppviglare att de kan hota den svenska överklassens ställning så har de allvarligt underskattat vår makt! I värsta fall flyttar jag helt enkelt till villan på Rivieran, och tar mina pengar med mig. Därefter kan ju herr Sjöstedt försöka beskatta dem bäst han vill.
Efter matchen så satte jag på min lilla käcka iPhone-manick med diamantinlägg som Grevinnan köpte till mig i Dubai, och skummade igenom nyhetsflödet. Den här gossen Sjöstedt har tydligen blivit vald till kommunisternas partiledare nu, och jag börjar undra om jag kanske inte tog ut glädjen i förskott när jag skålade i cognac för tågkonduktören Ohlys avgång igår.
Sjöstedt verkar vara ännu en farlig motståndare till det svenska näringslivet. Att han är en rabiat EU-motståndare har inte hindrat honom från att i flera år jobba för EU med alla de löneförmåner detta innebär. Han vill också förbjuda friskolorna från att ta ut vinster(!) och har uppenbarligen inte funderat över vem som skulle vilja bedriva skolverksamhet under så ofördelaktiga omständigheter.
Därtill är han inte bara en klimatfundamentalist som vill minska kolmonoxidutsläppen, utan har också kokat ihop någon förvirrad teori om att dessa utsläpp hör samman med "internationell solidaritet och rättvisa". Utifrån denna förvirrade tes argumenterar han sedan för att järnvägen skall byggas ut, trots att den idag så tydligt visat sig vara en teknisk återvändsgränd.
"Han kan skrämma skiten ur borgarna" sades tydligen på kommunistkongressen, vilket säkerligen var ett tungt vägande skäl till att han valdes. Vi låter oss dock inte skrämmas! Tror ett gäng rabulister, anarkister och uppviglare att de kan hota den svenska överklassens ställning så har de allvarligt underskattat vår makt! I värsta fall flyttar jag helt enkelt till villan på Rivieran, och tar mina pengar med mig. Därefter kan ju herr Sjöstedt försöka beskatta dem bäst han vill.
torsdag 5 januari 2012
Kommunisten Ohlys avgång - en anledning att fira
Att kommunisten Lars Ohly nu försvinner från den politiska scenen är en synnerligen god nyhet för Kungariket Sverige. Risken för höjda skatter och bidrag, exproprieringar och annan bakåtsträvande sovjetliknande politik minskar nu avsevärt. Utbildningsväsendet kan också andas ut, inte bara för att risken för avskaffade av betyg och skolkredovisning nu minskar, utan även för att våra svenska toppuniversitet nu lämnas i fred. Mäklarens son som är en mycket flitig och engagerad Handelsstudent säger att Lars Ohly i sin iver att förstöra det svenska näringslivet helst skulle vilja se att denna viktiga svenska nationalklenod stängdes.
Kanske kan kommunisten Ohly nu ägna sin tid åt något konstruktivt, istället för att försöka förstöra för det svenska näringslivet. Vem vet, han kanske till och med återgår till sitt gamla arbete som tågkonduktör? Det finns fortfarande många svenskar som inte har råd att köpa bil och därför tvingas åka kollektivt. Där tror jag att järnvägen fortfarande har en funktion att fylla, i synnerhet med tanke på dagens höga bensinpriser.
Att priset på olja ökar har emellertid inte bara dåliga konsekvenser. Om det får fler att åka kollektivt så minskar trafikköerna och vi som verkligen behöver åka bil slipper ägna en så stor del av vår värdefulla tid åt att att ta oss till och från kontoret.
Jag vill här dock passa på att jag inte för ett ögonblick tror på teorierna om att de höga oljepriserna skulle bero på att oljan är på väg att ta slut! Detta är någonting som har hävdats snart i hundra år, men ändå producerar vi bara mer och mer för varje år som går. Om oljan är på väg att ta slut, frågar jag mig retoriskt, hur kommer det sig då att produktionen ändå ständigt ökas?
Personligen tror jag att det mest handlar om ett rykte som sprids av miljöfundamentalisterna, deras ovetenskapliga tro på att utsläppen av kolmonoxid påverkar klimatet gör att de inte längre skyr några medel för att förstöra för vår fina och viktiga oljeindustri.
Kanske kan kommunisten Ohly nu ägna sin tid åt något konstruktivt, istället för att försöka förstöra för det svenska näringslivet. Vem vet, han kanske till och med återgår till sitt gamla arbete som tågkonduktör? Det finns fortfarande många svenskar som inte har råd att köpa bil och därför tvingas åka kollektivt. Där tror jag att järnvägen fortfarande har en funktion att fylla, i synnerhet med tanke på dagens höga bensinpriser.
Att priset på olja ökar har emellertid inte bara dåliga konsekvenser. Om det får fler att åka kollektivt så minskar trafikköerna och vi som verkligen behöver åka bil slipper ägna en så stor del av vår värdefulla tid åt att att ta oss till och från kontoret.
Jag vill här dock passa på att jag inte för ett ögonblick tror på teorierna om att de höga oljepriserna skulle bero på att oljan är på väg att ta slut! Detta är någonting som har hävdats snart i hundra år, men ändå producerar vi bara mer och mer för varje år som går. Om oljan är på väg att ta slut, frågar jag mig retoriskt, hur kommer det sig då att produktionen ändå ständigt ökas?
Personligen tror jag att det mest handlar om ett rykte som sprids av miljöfundamentalisterna, deras ovetenskapliga tro på att utsläppen av kolmonoxid påverkar klimatet gör att de inte längre skyr några medel för att förstöra för vår fina och viktiga oljeindustri.
tisdag 3 januari 2012
Sätt inte det naturliga urvalet ur spel
Har precis varit och lunchat med Friherren, Diplomaten, Kamrern och Bankmannen. Det blev, precis som under den köttfria måndagen direktinflugen Mainehummer med rysk kaviar, och en cognac hors d'âge till avec. Diplomaten berättade om hur det nu i Australien, ett land som han under sin yrkesbana lärt känna väl, uppstår nya nya varianter av hajar. Detta som en följd av att havsvattnet har blivit varmare på grund av den ökade solutstrålningen, och alltså inte som miljöfundamentalisterna försöker göra gällande, på grund av kolmonoxidutsläppen.
Som den store naturvän jag är så kan jag inte låta bli att förundras över naturens fantastiska utvecklingsförmåga och hur evolutionen alltid finner en väg ut ur varje problem. Detta borde de fundamentalistiska vargvännerna fundera över, när de försöker sätta det naturliga urvalet ur spel genom restriktiva jaktkvoter och liknande. Hade naturen velat ha vargar i Sverige hade den funnit en utväg, men istället blir resultatet att till exempel uppfödningen av får nu drabbas hårt av vargarnas härjningar. Detta leder i sin tur till att staten får betala stora belopp i kompensation som följd; ett missbruk av skattemedel av sällan skådat slag!
Jag kan inte heller låta bli att återknyta till mitt resonemang igår, då jag pekade på likheterna mellan marknadskrafterna och det naturliga urvalet, när jag idag läser om hur bidragstagarna på Svenska filminstituetet förespråkar kvotering av kvinnliga regissörer. Personligen förstår jag inte vad kvinnor har i filmbranschen att göra, men om marknaden efterfrågar filmer av kvinnliga regissörer så kommer såklart "problemet" att lösa sig automatiskt. Ändå vill som vanligt radikalfeministerna sätta marknadens mekanismer ur spel även här.
Bankmannen och Kamrern var för övrigt väldigt nyfikna på mitt bloggande, och jag fick svara på många frågor om denna min nya hobby och varifrån jag får all inspiration. Jag svarade så gott jag kunde på deras frågor, och betonade vikten av att använda denna min nya mediala plattform som ett verktyg för att såväl undervisa som underhålla. Det finns så många oseriösa bloggare nu för tiden, och det kan ibland vara svårt att överrösta bruset. Därför tycker jag att landstinget i Örebro gör helt rätt när de censurerar den uppenbart fejkade blogg som "skrivs" av en katt.
Nåväl, efter den långa och magnifika lunchen är jag som sagt tillbaka på kontoret, där vi gör just nu jobbar för högtryck för att att kompensera för det produktionsbortfall den senaste tidens många helger har orsakat oss. Min sekreterare fröken Andersson tog helt spontant det genialiska initiativet att klä sig i kortkort kjol, för att inspirera oss att arbeta hårdare. Hon är framåt, fröken Andersson, jag funderar nästan på att ge henne påökt!
Som den store naturvän jag är så kan jag inte låta bli att förundras över naturens fantastiska utvecklingsförmåga och hur evolutionen alltid finner en väg ut ur varje problem. Detta borde de fundamentalistiska vargvännerna fundera över, när de försöker sätta det naturliga urvalet ur spel genom restriktiva jaktkvoter och liknande. Hade naturen velat ha vargar i Sverige hade den funnit en utväg, men istället blir resultatet att till exempel uppfödningen av får nu drabbas hårt av vargarnas härjningar. Detta leder i sin tur till att staten får betala stora belopp i kompensation som följd; ett missbruk av skattemedel av sällan skådat slag!
Jag kan inte heller låta bli att återknyta till mitt resonemang igår, då jag pekade på likheterna mellan marknadskrafterna och det naturliga urvalet, när jag idag läser om hur bidragstagarna på Svenska filminstituetet förespråkar kvotering av kvinnliga regissörer. Personligen förstår jag inte vad kvinnor har i filmbranschen att göra, men om marknaden efterfrågar filmer av kvinnliga regissörer så kommer såklart "problemet" att lösa sig automatiskt. Ändå vill som vanligt radikalfeministerna sätta marknadens mekanismer ur spel även här.
Bankmannen och Kamrern var för övrigt väldigt nyfikna på mitt bloggande, och jag fick svara på många frågor om denna min nya hobby och varifrån jag får all inspiration. Jag svarade så gott jag kunde på deras frågor, och betonade vikten av att använda denna min nya mediala plattform som ett verktyg för att såväl undervisa som underhålla. Det finns så många oseriösa bloggare nu för tiden, och det kan ibland vara svårt att överrösta bruset. Därför tycker jag att landstinget i Örebro gör helt rätt när de censurerar den uppenbart fejkade blogg som "skrivs" av en katt.
Nåväl, efter den långa och magnifika lunchen är jag som sagt tillbaka på kontoret, där vi gör just nu jobbar för högtryck för att att kompensera för det produktionsbortfall den senaste tidens många helger har orsakat oss. Min sekreterare fröken Andersson tog helt spontant det genialiska initiativet att klä sig i kortkort kjol, för att inspirera oss att arbeta hårdare. Hon är framåt, fröken Andersson, jag funderar nästan på att ge henne påökt!
måndag 2 januari 2012
Naturen är som marknaden, den fungerar bäst när man lämnar den i fred
Efter en lång resa på reguljärflyget - det är synd och skam att mitt privatplan skulle vara inne på service precis när jag behövde det - och diverse strul i tullen (Mäklarens son fick något problem med sina mediciner, men när jag påminde tulltjänstemannen om mina kontakter så löste sig allt till det bästa) är jag nu hemma i Sverige igen efter att ha firat nyår i Thailand.
Något jetlaggad sitter jag nu i min favoritfåtölj i biblioteket med ett glass cognac*, men som den flitiga arbetsmyra jag är så planerar jag vara tillbaka på kontoret igen redan imorgon. Det skall bli trevligt att få träffa min sekreterare fröken Andersson och mina övriga trevliga medarbetare igen. Tillsammans skall vi bidra till att hjulen börjar snurra igen i Sverige, efter julhelgens stora produktionsbortfall.
I Thailand lät vi oss väl smaka av jätteräkor och flera andra av de delikatesser som havet erbjuder i sådant överflöd, och jag jag minns hur jag tänkte för mig själv hur det här med utfiskning måste vara ännu en av miljöhetsarnas lögner. Mycket riktigt, väl hemma läser jag nu om hur enorma mängder död fisk har flytit i land i Norge. Vad kommer denna fisk ifrån, kan man fråga sig, om haven är så utfiskade som det sägs?
Den av de marknadsfientliga regleringarna framkallade smörkrisen i Norge fortsätter däremot i oförminskad styrka, och det är inte utan att man ser likheten mellan naturen och den fria marknaden: Så länge de får sköta sig själva så erbjuder de såväl fisk som smör i överflöd, det är när man börjar reglera dem med handelsrestriktioner och fiskekvoter som problemen uppstår.
Nåväl, kan norrmännen inte äta smör så så får de väl äta sill. Den strandade fisken påstås bero på stormen Dagmar, och när nu en ny storm verkar vara på väg så kanske norrmännen kan hoppas på ännu mer fisk. I Amerika sägs det ha regnat döda fåglar från himlen, med lite tur så kanske även norrmännen välsignas med detta. Vitt kött från fågel sägs ju vara bra för hälsan, och när det uppstår livsmedelsbrist i handelshindrens spår så brukar ju åtminstone uppfinningsrikedomen bland vanligt folk vara stor.
Jag läser nu i tidningen om hur det nu bevisats att en "vit januari" är meningslös, så jag ser ingen anledning att förvägra mig något av livets goda efter jul- och nyårshelgerna. Även här så gäller nog att naturen är som marknaden, det är ingen idé att reglera vad som redan fungerar!
Något jetlaggad sitter jag nu i min favoritfåtölj i biblioteket med ett glass cognac*, men som den flitiga arbetsmyra jag är så planerar jag vara tillbaka på kontoret igen redan imorgon. Det skall bli trevligt att få träffa min sekreterare fröken Andersson och mina övriga trevliga medarbetare igen. Tillsammans skall vi bidra till att hjulen börjar snurra igen i Sverige, efter julhelgens stora produktionsbortfall.
I Thailand lät vi oss väl smaka av jätteräkor och flera andra av de delikatesser som havet erbjuder i sådant överflöd, och jag jag minns hur jag tänkte för mig själv hur det här med utfiskning måste vara ännu en av miljöhetsarnas lögner. Mycket riktigt, väl hemma läser jag nu om hur enorma mängder död fisk har flytit i land i Norge. Vad kommer denna fisk ifrån, kan man fråga sig, om haven är så utfiskade som det sägs?
Den av de marknadsfientliga regleringarna framkallade smörkrisen i Norge fortsätter däremot i oförminskad styrka, och det är inte utan att man ser likheten mellan naturen och den fria marknaden: Så länge de får sköta sig själva så erbjuder de såväl fisk som smör i överflöd, det är när man börjar reglera dem med handelsrestriktioner och fiskekvoter som problemen uppstår.
Nåväl, kan norrmännen inte äta smör så så får de väl äta sill. Den strandade fisken påstås bero på stormen Dagmar, och när nu en ny storm verkar vara på väg så kanske norrmännen kan hoppas på ännu mer fisk. I Amerika sägs det ha regnat döda fåglar från himlen, med lite tur så kanske även norrmännen välsignas med detta. Vitt kött från fågel sägs ju vara bra för hälsan, och när det uppstår livsmedelsbrist i handelshindrens spår så brukar ju åtminstone uppfinningsrikedomen bland vanligt folk vara stor.
Jag läser nu i tidningen om hur det nu bevisats att en "vit januari" är meningslös, så jag ser ingen anledning att förvägra mig något av livets goda efter jul- och nyårshelgerna. Även här så gäller nog att naturen är som marknaden, det är ingen idé att reglera vad som redan fungerar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)