torsdag 5 januari 2012

Kommunisten Ohlys avgång - en anledning att fira

Att kommunisten Lars Ohly nu försvinner från den politiska scenen är en synnerligen god nyhet för Kungariket Sverige. Risken för höjda skatter och bidrag, exproprieringar och annan bakåtsträvande sovjetliknande politik minskar nu avsevärt. Utbildningsväsendet kan också andas ut, inte bara för att risken för avskaffade av betyg och skolkredovisning nu minskar, utan även för att våra svenska toppuniversitet nu lämnas i fred. Mäklarens son som är en mycket flitig och engagerad Handelsstudent säger att Lars Ohly i sin iver att förstöra det svenska näringslivet helst skulle vilja se att denna viktiga svenska nationalklenod stängdes.

Kanske kan kommunisten Ohly nu ägna sin tid åt något konstruktivt, istället för att försöka förstöra för det svenska näringslivet. Vem vet, han kanske till och med återgår till sitt gamla arbete som tågkonduktör? Det finns fortfarande många svenskar som inte har råd att köpa bil och därför tvingas åka kollektivt. Där tror jag att järnvägen fortfarande har en funktion att fylla, i synnerhet med tanke på dagens höga bensinpriser.

Att priset på olja ökar har emellertid inte bara dåliga konsekvenser. Om det får fler att åka kollektivt så minskar trafikköerna och vi som verkligen behöver åka bil slipper ägna en så stor del av vår värdefulla tid åt att att ta oss till och från kontoret.

Jag vill här dock passa på att jag inte för ett ögonblick tror på teorierna om att de höga oljepriserna skulle bero på att oljan är på väg att ta slut! Detta är någonting som har hävdats snart i hundra år, men ändå producerar vi bara mer och mer för varje år som går. Om oljan är på väg att ta slut, frågar jag mig retoriskt, hur kommer det sig då att produktionen ändå ständigt ökas?

Personligen tror jag att det mest handlar om ett rykte som sprids av miljöfundamentalisterna, deras ovetenskapliga tro på att utsläppen av kolmonoxid påverkar klimatet gör att de inte längre skyr några medel för att förstöra för vår fina och viktiga oljeindustri.

2 kommentarer:

Baron Byxelkrook sa...

Bäste broder,

Förvisso har kommunisten Ohly en tjänst hos det ännu så skamligt statligt ägda järnvägsbolaget, men minns också vad våra storartade amerikanska förebilder Leland Stanford och Cornelius Vanderbilt förmådde åstadkomma med järnvägen som bas. Allt ont går inte på räls, även om en och annan konduktör som inte borde finnas där av och till klipper våra förstaklass-biljetter istället för att skyffla kol till de lok vi ännu sörjer förlusten av.

Snarare är det väl så att en ny tid skulle kunna stunda där vi medelst nya järnvägsobligationer kan ge Sverige och dess näringsliv nytt hopp. Liksom alla de som nu så skamligt drar benen efter sig. Rallartiderna byggde starka karlar och straffade dönickarna!

Grefve Grijshufvud sa...

Broder!

Tack för dina kloka ord. Du har antagligen helt rätt i dina kommentarer om järnvägen. Vi får helt enkelt hoppas på en snabb privatisering och att en kompetent VD i stil med Dagny Taggart tar över detta företag.

Högaktningsfullt
Greven