Efter gårdagens inlägg i vilket jag uttryckte en viss sympati för landsortstidningsreportern Juholt så gick telefonerna varma här hemma må ni tro. Revisorn, Bankmannen, Diplomaten och Kamrern ringde samtliga upp och undrade hur det stod till med mig egentligen.
Jag förklarade skrockande hur ryktet om mitt klassförräderi var kraftigt överdrivet. Vad jag hade menat med mitt inlägg, förklarade jag tålmodigt, var bara att offentligt luftade min starka oro över vad värnpliktssystemet avskaffande skulle leda till. Både landets och de unga männens framtid äventyras som bekant å det grövsta av den här sortens liberala samhällsexperiment, och landsortstidningsreportern Juholt tycktes i sitt tal igår dela min oro.
Vid dagens frukost var det därför nära att jag satte mitt frukostkaffe (en kopp exklusivt Kopi Luwak) i vrångstrupen, när jag i tidningen kunde läsa om hur landsortstidningsreportern hade ljugit för att vinna min och andra försvarsintresserades sympati. Talet om ett underfinansierat försvar visade sig nämligen endast vara spel för gallerierna. Inte nog med att Juholt inte verkar ha några som helst planer på att återinföra den fina gamla traditionen med värnplikt, han vill tydligen inte ens tillföra försvaret några nya resurser.
Jag kom överens med Bankmannen, Revisorn och Diplomaten i går kväll om att träffas på lunchen idag, så att vi i lugn och ro skulle kunna utreda gårdagens missförstånd över en bit cognacsflamberad kobebiff och ett glass rött årgångsvin eller två. Gårdagens spända stämning kom dock helt av sig när jag berättade om min uppenbarelse vid frukostbordet, och vi kunde i bästa vänskap skratta åt det inträffade.
Diplomaten som genom sin yrkesroll utvecklat en träffsäker fingertoppskänsla för politikens subtiliteter påpekade dessutom någonting mycket intressant, över cognacen vi unnade oss efter maten var uppäten. Att landsortstidningsreportern Juholt nu har anlitat den här landsortslektorn Urban Ahlin som problemlösare, förklarade Diplomaten, är ett tecken på att till och med Juholt själv inser hur han gick för långt den här gången.
Detta fick dock i sin tur den annars så försynte Revisorn att gå igång på alla tolv cylindrarna. Urban Ahlin, påminde Revisorn oss, var mannen bakom de rödgrönas närmast bolsjevikiska vallöfte att kräva att USA skulle lämna alla sina baser runt om i världen. Hur kan någon som vill lämna Europa oskyddat för kommunistisk agression, frågade sig Revisorn retorisk, vara rätt man på posten som problemlösare?
Att min sympati för landsortstidningsreportern Juholt blev kortvarig kommer därför knappast få någon av mina trogna läsare att rynka på ögonbrynen.
DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Ab1, Ab2, Ab3, Ab4, SVT1, SVT2, SVT3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5
0 kommentarer:
Skicka en kommentar