Lurkarna i Bondeförbundet äventyrar demokratin

Graverande uppgifter har idag framkommit som utpekar hemmansägaren Per Åsling från Bondeförbundet som den överlöpare som möjliggjorde onsdagens vänsterseger i Riksdagsomröstningen om "ökad insyn" i kungens privatekonomi.

Resultatet av denna votering - "cognacslagen" som jag, Advokaten, Bankmannen och Friherren har börjat kalla den för - utger sig för att ha de ädlaste av demokratiska syften. I själva handlar det såklart en republikansk komplott, påivrad av vänstervridna skvallerjournalister, för att undergräva monarkins ställning i Sverige. Att Bondeförbundets företrädare är opålitliga är ju allmänt känt, sedan deras svek i kärnkrafts- och EMU-frågorna, för att inte tala om Fälldins oförmåga att leda en borgerlig regering, men när de nu ger sig på självaste Konungen så har de passerat anständighetens gräns!

Hemmansägaren Per Åsling hävdar att det skulle röra sig om ett misstag från hans sida, men dessa floskler genomskådar jag med mitt skarpa intellekt direkt. Det hela var säkert sanktionerat av den här unga tösen Annie Lööf, bönderna har ju haft ett horn i sidan till monarkin i århundraden. Vi i överklassen överger dock inte vår vän Konungen bara för att det blåser revolutionära vindar, i värsta fall får jag hålla honom med kvalitetscognac och kaffeflickor på egen bekostnad. Lars Ohly och hans kommunistgäng kan få snoka i Kungens kvitton hur mycket de vill, vi kommer att ta hand om vår vän!

För övrigt så kan jag lugna alla som varit oroade för Advokaten att efter några glas cognac och lite övertalning så överkom han sin rädsla för cigarrer igår. Däremot så tycktes hans lösmustasch vara en smula opålitlig, för den började sitta betänksamt snett någon gång efter det andra glaset cognac. Som de skämtare vi är så sade varken jag, Friherren, Bankmannen eller Diplomaten någonting, och jag hann ta flera dråpliga bilder på den sneda mustaschen med min lilla käcka e-Phone-manick!

Efteråt fick jag höra att Advokaten själv inte hade märkt någonting förrän han kom hem. Han hade tydligen inte berättat någonting om eldsvådan eller att han bar en lösmustasch för sin hustru, som är en rejäl madame men kanske lite väl bestämd mot Advokaten ibland. Hon hade tydligen skrikit i högan sky då hon såg honom med mustaschen på sniskan och Advokaten blev så illa tvungen att berätta hela sanningen om olyckan med cigarren. Jag grymtade gott när Advokaten berättade om detta, men själv såg den gamle rackaren en smula besvärad ut.