Som jag tidigare påpekat är jag väldigt förtjust i Nobelfestligheterna. Nobelfesten är ett tillfälle då Sverige visar upp sig från sin bästa sida, med Konungen i fokus och med landets övriga elit i hans släptåg. Samtidigt passar man också på att belöna några av de driftiga uppfinnare som tjänat våra företag bäst, och på så sätt möjliggjort de nya maskiner och produktserier som skall garantera framtidens kapitalanskaffning. Själv så skulle jag inte bli förvånad om det i år blir upptäckten av Higgs-brosomen som belönas med fysiologipriset.
Nobelfestens unika ställning inom Sveriges societet är dock hotad. Förra året förekom stora demonstrationer mot tillställningen och den socialistiske rabulisten Mikael Wiehe sjöng protestsånger i TV. Nu visar det sig också att arrangemangets budget är i fara, prissummorna kommer att sänkas och bli inte förvånad om vi framöver får höra att man även tvingas tumma på kvaliteten på den champagne, cognac och gåslever som skall serveras på själva banketten.
Givetvis är det den svenska statens skyldighet att under dessa omständigheter göra allt för att Nobelbankettens betydelse inte undergrävs. En elegant lösning vore till exempel att under några månader sänka de ekonomiskt tvivelaktiga bostadsbidragen med, säg, tio procent. På så sätt skulle man säkerställa att de medel som behövs finns tillgängliga, utan att någon allvarligt behövde drabbas av detta.
DN,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
SvD4,
GP1,
GP2,
SydSv1,
SydSv2,
SVT,
SR,
HD,
UNT,
NSD,
VK,
NK,
ÖC,
SN
0 kommentarer:
Skicka en kommentar